Att ta avsked, att bara säga Hej då när jag åker hem eller när någon åker bort kan ibland kännas svårt... Det är alltid jobbigt när jag är i Överkalix och det är dax att säga hej då till mina föräldrar och min lillebror eller när jag tar avsked av en vän..... Jag gör nästan allt för att undvika situationer som kräver ett Hej då. Jag vet egentligen inte riktigt varför det är så? Kanske har det att göra med att jag är en väldigt känslosam människa och att jag trivs med att ha dem jag håller av nära mig.
Imorgon väntar en tung dag, en dag som innehåller att avsked till en människa som jag kommit att hålla av och beundra oerhört mycket. Denna underbara människa tog emot mig och min tonåring med öppna armar och öppnade sitt hem för oss. Ett hem där vi alltid har känt oss betydelsefulla och välkomna. Hon behandlade min tonåring som om min tonåring vore hennes eget barnbarnsbarn och var alltid så glad då han var med då vi hälsade på. Underbara människa jag är så glad över att jag fått lära känna dig. Din godhet, din styrka, ditt glada ansikte och ditt varma bemötande kommer jag för alltid att bära med mig i mitt hjärta.
<3
torsdag 29 december 2011
onsdag 28 december 2011
Grodungen pratar, pratar och pratar
Han är inte unik och vi har nästan alla vandrat språkutvecklingens väg... Men det är så häftigt. Vi får skratta så mycket och fundera på var han har hunnit med att fånga upp svåra ord som vi inte anat att han kunna uttala. Här kommer några citat...
När jag står framför spegeln och sminkar mig tittar han på mig och säger: "Mamma, tycker du att du är fin, eller?"
Efter han har kissat på toalett är det min tur att kissa. Han ser på mig stora ögon då jag sätter mig och säger : "Mamma, vilken stor rumpa du har".
När vi åker bil hem från Luleå efter en eftermiddag på stan med shopping och fika säger han till Anders: "Pappa, det här måste vi göra igen".
När han får paket av tomten tittar han på tomten och säger: " Tack tomten får jag öppna den nu?" Efter han öppnat frågar han tomten: " Får jag ta med den hem?"
När han sätter sig i bilen är skärmen på hans DVD nedvikt... Han tittar på den från sida till sida och säger: "Den är inte sugen"
När han efter en dag på stan är mega trött och sugen på att få gå och sova säger han till mig: "mamma nu måste jag gå och sova. Nä, mamma. Jag glömde en sak, jag måste först äta välling och sen sova."
När vi kommer ut tidigt en morgon efter det snöat och det fortfarande är kolsvart ute skriker han: "mamma, vilket härligt väder det är!
När bara mitt i allt utan koppling skriker: "Jag vill sova i tält!"
När han funderar på vem som är vem och vem som heter vad: "Victor heter du Yvonne?" "Pappa heter du Gun?"
När han funderar på vart alla bor... I Överkalix måste han med jämna mellanrum kontrollera var han är: "Mamma är det här Överkalix?" eller när vi är hemma: "Mamma är det här Unbyn?, eller hos farfar: "Är det här Sörbyn?". Sedan kontrollerar han även om alla dessa ställen kan tänkas vara fjällen... " mamma är det här fjällen?"
Sedan kretsar ju ganska mycket här hemma hos oss kring träning... han är helt övertygad om att han både kan åka snowboard och längdskidor. När vi kommer från ett skidpass drar han i skidorna och skriker: "Nu är det min tur att åka skidor!"
Det var några glimtar från grodungens samtal med oss här hemma :))
Låt varje dag bli din bästa!
När jag står framför spegeln och sminkar mig tittar han på mig och säger: "Mamma, tycker du att du är fin, eller?"
Efter han har kissat på toalett är det min tur att kissa. Han ser på mig stora ögon då jag sätter mig och säger : "Mamma, vilken stor rumpa du har".
När vi åker bil hem från Luleå efter en eftermiddag på stan med shopping och fika säger han till Anders: "Pappa, det här måste vi göra igen".
När han får paket av tomten tittar han på tomten och säger: " Tack tomten får jag öppna den nu?" Efter han öppnat frågar han tomten: " Får jag ta med den hem?"
När han sätter sig i bilen är skärmen på hans DVD nedvikt... Han tittar på den från sida till sida och säger: "Den är inte sugen"
När han efter en dag på stan är mega trött och sugen på att få gå och sova säger han till mig: "mamma nu måste jag gå och sova. Nä, mamma. Jag glömde en sak, jag måste först äta välling och sen sova."
När vi kommer ut tidigt en morgon efter det snöat och det fortfarande är kolsvart ute skriker han: "mamma, vilket härligt väder det är!
När bara mitt i allt utan koppling skriker: "Jag vill sova i tält!"
När han funderar på vem som är vem och vem som heter vad: "Victor heter du Yvonne?" "Pappa heter du Gun?"
När han funderar på vart alla bor... I Överkalix måste han med jämna mellanrum kontrollera var han är: "Mamma är det här Överkalix?" eller när vi är hemma: "Mamma är det här Unbyn?, eller hos farfar: "Är det här Sörbyn?". Sedan kontrollerar han även om alla dessa ställen kan tänkas vara fjällen... " mamma är det här fjällen?"
Sedan kretsar ju ganska mycket här hemma hos oss kring träning... han är helt övertygad om att han både kan åka snowboard och längdskidor. När vi kommer från ett skidpass drar han i skidorna och skriker: "Nu är det min tur att åka skidor!"
Det var några glimtar från grodungens samtal med oss här hemma :))
Låt varje dag bli din bästa!
Bra med träning under jul
Underbara Överkalix gav många fina träningstimmar och mängder av höjdisar till mina ben. Om det fortsätter så här kommer jag och mannen vara i bra form inför vårt mål säsongen 2012. Full fart framåt!
Låt varje dag bli din bästa!
Låt varje dag bli din bästa!
lördag 24 december 2011
Hur tokig var jag egentligen?
På den tiden då vi satsade på multisport körde vi natträning varannan helg. Det innebar att vi steg upp någon gång på natten och tränade några timmar, ofta pass som var 6-10 timmar. Idag kan jag inte förstå varför vi inte passade på att sova då vi hade chansen...
I morse kändes det som att jag snart är redo för psyket... Denna söta grodungen som anser att det är morgon vid 03, är en utmaning långt större än något jag mött tidigare. Hur tusan ska vi få ungen att sova?? Jag är tacksam för alla tips och jag kommer att testa dem alla. Som vi lever nu är inte hållbart. Hur tokig var jag egentligen när jag valde att träna på natten då jag hade chansen att sova en hel natt? Jag vet att det kommer att lösa sig om inte annat då han blir tonåring.
Vid klockan 06 öppnade vi de första paketen... Om jag tror rätt så sover jag och grodungen vår skönhetssömn när alla andra i kväll myser med glögg och sällskapsspel. Förstå mig rätt, jag älskar detta liv men det skulle var grymt härligt med sovmorgon till klockan 06 ;)
God Jul!
I morse kändes det som att jag snart är redo för psyket... Denna söta grodungen som anser att det är morgon vid 03, är en utmaning långt större än något jag mött tidigare. Hur tusan ska vi få ungen att sova?? Jag är tacksam för alla tips och jag kommer att testa dem alla. Som vi lever nu är inte hållbart. Hur tokig var jag egentligen när jag valde att träna på natten då jag hade chansen att sova en hel natt? Jag vet att det kommer att lösa sig om inte annat då han blir tonåring.
Vid klockan 06 öppnade vi de första paketen... Om jag tror rätt så sover jag och grodungen vår skönhetssömn när alla andra i kväll myser med glögg och sällskapsspel. Förstå mig rätt, jag älskar detta liv men det skulle var grymt härligt med sovmorgon till klockan 06 ;)
God Jul!
onsdag 21 december 2011
På tumanhand
Idag har jag och min man gjort stan på tumanhand. Jag tror inte det har hänt sedan lilla grodungen är född. Grodungens farfar ställde upp som barnvakt så att vi kunde fixa årets julklappar. För det är ju inte så kul om lilla grodungen ser julklapparna i förväg. Det var mysigt att få lite tid tillsammans, men även jobbigt för en med så stort kontrollbehov som jag. Jag tror att vi ringde hem en gång i timmen för att kolla läget.
När vi berättade för grodungen att han skulle få vara med farfar så sa han:
- Mamma och pappa ska springa?
Söta grodungen, det är den bilden av han har av sin mamma och pappa. Om vi ska iväg och göra något så är det för att springa.
Tusen tack till vår underbara farfar <3 Karl var så lycklig över att få så mycket tid med dig och vi är så glada över att vi fått möjlighet att fixa julklapparna tillsammans.
Stämplar för övrigt in två vilodagar på rak, det är sällan det händer. Men det var den bästa lösningen på den här veckan. Det känns faktiskt helt okej... Kroppen känns super taggad inför morgondagens pass som innebär förmiddag på skidor och eftermiddag med backintervaller =)
Låt varje dag bli din bästa!
När vi berättade för grodungen att han skulle få vara med farfar så sa han:
- Mamma och pappa ska springa?
Söta grodungen, det är den bilden av han har av sin mamma och pappa. Om vi ska iväg och göra något så är det för att springa.
Tusen tack till vår underbara farfar <3 Karl var så lycklig över att få så mycket tid med dig och vi är så glada över att vi fått möjlighet att fixa julklapparna tillsammans.
Stämplar för övrigt in två vilodagar på rak, det är sällan det händer. Men det var den bästa lösningen på den här veckan. Det känns faktiskt helt okej... Kroppen känns super taggad inför morgondagens pass som innebär förmiddag på skidor och eftermiddag med backintervaller =)
Låt varje dag bli din bästa!
tisdag 20 december 2011
En nerv i min fot...
Jag har problem med en nerv i min fot, vilket jag haft väldigt länge men ibland är det bra och ibland är det dåligt. Eftersom det är en nerv så känns det aldrig bara lite eller mycket, utan antingen känns det ingenting eller så känns det. När det känns så kan man likande det vid när man slår sig i nerven vid armbågen, det har de flesta gjort och vet hur det känns. Så är det under min högra fot vid varje steg när det är dåligt...
Under gårdagens intervaller hade min fot en sämre dag. Under varje intervall fick jag tänka 1,2,1,2,1,2... för att fokusera på tempo och inte på smärtan. I vilan skrek jag och kunde knappt ta mig fram för att det gjorde så sjukt ont. Tur att jag befann mig efter vägen mellan Unbyn och Boden så att ingen hörde och såg mig... Trots att foten inte var med mig lyckades jag bra med intervallerna i de bästa väderförhållandena, motvind och snö :) Det är i de tuffa situationerna som vi blir bättre.
Låt varje dag bli din bästa!
Under gårdagens intervaller hade min fot en sämre dag. Under varje intervall fick jag tänka 1,2,1,2,1,2... för att fokusera på tempo och inte på smärtan. I vilan skrek jag och kunde knappt ta mig fram för att det gjorde så sjukt ont. Tur att jag befann mig efter vägen mellan Unbyn och Boden så att ingen hörde och såg mig... Trots att foten inte var med mig lyckades jag bra med intervallerna i de bästa väderförhållandena, motvind och snö :) Det är i de tuffa situationerna som vi blir bättre.
Låt varje dag bli din bästa!
måndag 19 december 2011
Underbar helg i Stockholm
Härligt att få springa på barmark :) Det kändes som att jag flög fram och att alla hus bara svischade förbi på mina 45/15 intervaller. På lördag fick jag sällskap av en god vän från min tid inom multisport. Ett lugnt distanspass i "skogen" kring Hammarby sjöstad. Vi hann med att avhandla vad som händer i våra liv just nu och vad som har hänt sedan vi sågs sist. Så skoj och jag hoppas att vi kan göra om det igen väldigt snart :)
Det var fantastiskt att få träffa mina goda vänner, skratta, prata och äta och dricka gott. Jag ler när jag tänker på helgen. Det var så många goda skratt :)) Jag längtar så till vi träffas nästa gång!
Självklart var det härligt att få mamma-tid, sova på hotell, ligga kvar i sängen, sitta ner en hel måltid och känna storstadens puls, det ska jag inte hymla med! Men mitt liv är i byn på landet, jag älskar allt ljud från mina barn, allt bus och alla leker, min mans trygga famn och att naturen är direkt utanför vår dörr. Det är skoj att åka på besök, men det räcker för mig att besöka stora staden då och då.
Låt varje dag bli din bästa!
Det var fantastiskt att få träffa mina goda vänner, skratta, prata och äta och dricka gott. Jag ler när jag tänker på helgen. Det var så många goda skratt :)) Jag längtar så till vi träffas nästa gång!
Självklart var det härligt att få mamma-tid, sova på hotell, ligga kvar i sängen, sitta ner en hel måltid och känna storstadens puls, det ska jag inte hymla med! Men mitt liv är i byn på landet, jag älskar allt ljud från mina barn, allt bus och alla leker, min mans trygga famn och att naturen är direkt utanför vår dörr. Det är skoj att åka på besök, men det räcker för mig att besöka stora staden då och då.
Låt varje dag bli din bästa!
onsdag 14 december 2011
Att vara tonåring... och att leva med en tonåring
Att vara tonåring är omtumlande, det kan vara svårt att förstå varför man känner som man gör och varför det hela tiden blir så många dispyten. Tonåringen upplever att vi har bråkat 700 timmar i sträck. Jag frågade honom om han ville att jag skulle svara sanningen eller om han ville att jag skulle svar något annat. Han ville såklart få sanningen. Jag berättade för min älskade tonåring att det är för att du håller på att frigöra dig från mig och det gör ont. Det gör ont för oss båda...
Det är verkligen så svårt, så svårt att veta om vi gör rätt eller om vi är för hårda. Känner exakt på samma sätt som min vän baralinda.blogspot.com. Vi är ju så oroliga och rädda för att det ska hända vår tonåring något. Vi vill ju skydda våra barn och ge dem möjligheten att få det bästa. Ja, jag vet att man kan inte skydda mot allt. Men oj vad jag ibland önskar att jag kunde det. Men det är väl bara att hålla i sig och hoppas på att ens "tjat och gnäll" gör att han kan ta rätt beslut vid tillfällen som exempelvis första gången han möter alkohol, om han möter nätdroger eller någon som erbjuder honom en lätt väg till en vältränad kropp...
I går kom han hem för att berätta att hans kompisar tycker att han inte får göra någonting. Självklart blev jag nyfiken på vad det var som de ansåg att han inte fick göra... Innan han berättade fick vi lova att inte förstöra för hans bästa vän. Tonåringen är fast besluten om att när hans bästa kompis inte får göra något är det för att jag har ringt för att berätta vad som gäller för vår tonåring... Ja, vad var det då som de anser att han inte får göra som alla andra får göra. Det var att alla får köra skoter, men inte han. På det påståendet var min kommentar att jag inte kommer att ändra min ståndpunkt i den frågan. Att det handlar om en lag i Sverige och att jag har svårt att tänka mig att vi är den enda familjen som följer den lagen. Det andra var att han inte får sova bort på helgen utan att vi vill att han kommer hem. Försökte att förklara varför vi anser att han kommer hem och varför det går bra att sova hos en del och mindre bra hos andra. Det tredje var att de anser att han måste vara hemma till Bolibompa... Men det är inte sant, vi äter middag tillsammans sedan kan han gå tillbaka till sina kompisar för att sedan komma hem till klockan 21 på vardagar.
Men visst funderar jag på om vi är för hårda... Några av våra regler är att vi äter middag tillsammans minst 20 minuter, läxor först sedan kompisar, vi följer Sveriges lag exempelvis inte köra motorfordon före rätt ålder och att när väl åldern är inne är det med rätt körkort och utan att trimma, vi tar ansvar och följer de tider som vi kommit överens om och vi är en familj som hjälper varandra. När jag ser det så här på pränt så tycker jag verkligen så här och står för det... jag tycker inte att det känns för hårt, men det är kanske det ändå för att jag inte kan se utanför mitt perspektiv? Ibland önskar jag mig så ett facit... eller ibland, ofta önskar jag att det fanns ett facit.
Låt varje dag bli din bästa!
Det är verkligen så svårt, så svårt att veta om vi gör rätt eller om vi är för hårda. Känner exakt på samma sätt som min vän baralinda.blogspot.com. Vi är ju så oroliga och rädda för att det ska hända vår tonåring något. Vi vill ju skydda våra barn och ge dem möjligheten att få det bästa. Ja, jag vet att man kan inte skydda mot allt. Men oj vad jag ibland önskar att jag kunde det. Men det är väl bara att hålla i sig och hoppas på att ens "tjat och gnäll" gör att han kan ta rätt beslut vid tillfällen som exempelvis första gången han möter alkohol, om han möter nätdroger eller någon som erbjuder honom en lätt väg till en vältränad kropp...
I går kom han hem för att berätta att hans kompisar tycker att han inte får göra någonting. Självklart blev jag nyfiken på vad det var som de ansåg att han inte fick göra... Innan han berättade fick vi lova att inte förstöra för hans bästa vän. Tonåringen är fast besluten om att när hans bästa kompis inte får göra något är det för att jag har ringt för att berätta vad som gäller för vår tonåring... Ja, vad var det då som de anser att han inte får göra som alla andra får göra. Det var att alla får köra skoter, men inte han. På det påståendet var min kommentar att jag inte kommer att ändra min ståndpunkt i den frågan. Att det handlar om en lag i Sverige och att jag har svårt att tänka mig att vi är den enda familjen som följer den lagen. Det andra var att han inte får sova bort på helgen utan att vi vill att han kommer hem. Försökte att förklara varför vi anser att han kommer hem och varför det går bra att sova hos en del och mindre bra hos andra. Det tredje var att de anser att han måste vara hemma till Bolibompa... Men det är inte sant, vi äter middag tillsammans sedan kan han gå tillbaka till sina kompisar för att sedan komma hem till klockan 21 på vardagar.
Men visst funderar jag på om vi är för hårda... Några av våra regler är att vi äter middag tillsammans minst 20 minuter, läxor först sedan kompisar, vi följer Sveriges lag exempelvis inte köra motorfordon före rätt ålder och att när väl åldern är inne är det med rätt körkort och utan att trimma, vi tar ansvar och följer de tider som vi kommit överens om och vi är en familj som hjälper varandra. När jag ser det så här på pränt så tycker jag verkligen så här och står för det... jag tycker inte att det känns för hårt, men det är kanske det ändå för att jag inte kan se utanför mitt perspektiv? Ibland önskar jag mig så ett facit... eller ibland, ofta önskar jag att det fanns ett facit.
Låt varje dag bli din bästa!
tisdag 13 december 2011
Lucia
Jag säger det igen, vi har en fantastisk förskola i vår by! När vi kommer till förskolan brinner det många små eldar på gården där luciatåget ska hålla till, så stämningsfullt och välkomnande. Luciauppträdandet sker alltså utomhus!! Förskolan förmedlar verkligen uteliv, vilket vi självklart är väldigt nöjda med :)
Luciauppträdandet var helt underbart, förmodligen ett av de bästa jag varit på. Lilla grodungen gjorde alla rörelser och sjöng med klar och hög röst, ibland med rätt ord och ibland med några egna påhittade. Även på de engelska orden tog han i och bjöd ett underbart uttal så att det var svårt att hålla sig för skratt.
Låt varje dag bli din bästa!
Luciauppträdandet var helt underbart, förmodligen ett av de bästa jag varit på. Lilla grodungen gjorde alla rörelser och sjöng med klar och hög röst, ibland med rätt ord och ibland med några egna påhittade. Även på de engelska orden tog han i och bjöd ett underbart uttal så att det var svårt att hålla sig för skratt.
Låt varje dag bli din bästa!
Intervaller + MAQ
Dagens träning blev duhatlon-intervaller 3x10 min på cykel och 3x7 min löpning. Vädret bjöd på plusgrader, snö, regn och blåst. Jag är alltid lite lätt irriterad före jag ska ut på det här passet... Mannen har vid några tillfällen tyckt att jag borde gå och lägga mig igen för att kunna stiga upp på rätt sida ;) Jag tror att jag blir en suris för att jag känner att jag behöver få tid att fokusera och ladda inför det här passet. Det är ett tufft pass och jag vet att det kommer att göra ont. Inte det att jag inte tycker om det, utan snarare tvärtom. Det är ett av mina absoluta favvo-pass och jag vill inte missa tillfället att få känna musklerna skrika, de hårda andetagen och ett hjärta som får slita.
Tonåringen blev mer sugen på att umgås med polarna än att åka skidor med mig. vilket gjorde att jag istället fokuserade på att kunna ge allt i dagens styrkeövningar. jag är verkligen i en svacka när det gäller styrke... Det mentala är inte alls med mig och jag känner inte igen mig själv. Kanske är det för att jag har tappat så mycket och vägen tillbaka känns lång? Fast för varje gång kommer jag ju ett steg närmare.
Dagens totala träningstid: 2 timmar (uppvärmning och nedvarvning är inte inräknad)
Låt varje dag bli din bästa! <3
Tonåringen blev mer sugen på att umgås med polarna än att åka skidor med mig. vilket gjorde att jag istället fokuserade på att kunna ge allt i dagens styrkeövningar. jag är verkligen i en svacka när det gäller styrke... Det mentala är inte alls med mig och jag känner inte igen mig själv. Kanske är det för att jag har tappat så mycket och vägen tillbaka känns lång? Fast för varje gång kommer jag ju ett steg närmare.
Dagens totala träningstid: 2 timmar (uppvärmning och nedvarvning är inte inräknad)
Låt varje dag bli din bästa! <3
måndag 12 december 2011
oj, oj vad du springer lätt
Minus 17 grader i byn. Säger det igen, jag tycker vintern är underbar! :) Dagens löpning blev 10x1 min i härligt vinterunderlag. Hjärnan var med och benen likaså. Inför de sista tempoökningarna mötte jag en kvinna som ropade:
-oj,oj vad du springer lätt!
OJ, gör jag? tänkte jag... ja, men det kanske jag gör. Ja, det är klart jag gör eftersom någon till och med kan se det! Med hennes ord i mitt huvud lyckades jag med lätta snabba fötter pressa upp farten ännu mer. Härligt!
Nu har jag en kropp full av energi att kliva in i mina studier.
Låt varje dag bli din bästa!
-oj,oj vad du springer lätt!
OJ, gör jag? tänkte jag... ja, men det kanske jag gör. Ja, det är klart jag gör eftersom någon till och med kan se det! Med hennes ord i mitt huvud lyckades jag med lätta snabba fötter pressa upp farten ännu mer. Härligt!
Nu har jag en kropp full av energi att kliva in i mina studier.
Låt varje dag bli din bästa!
Julgranen
Lyckan var total, grodungen dansade och ropade av lycka när vi tände ljusen i julgranen..
-Mamma den lyser! Julgranen! Vad fin!
Sedan har han tillsammans med oss pysslat med att klä den samtidigt som han har dansa. Det är så härligt att lyssna på grodungens funderingar om julen och tomten och se hur hans kropp är full av förväntan.
Idag är det -13 och jag längtar till jag ska ge mig ut på årets första riktiga vinterpass :)) Vintern, det är verkligen min årstid! Undra hur jag skulle fixa en vinter i södra Sverige utan kyla och massor av snö?
Låt varje dag bli din bästa!
-Mamma den lyser! Julgranen! Vad fin!
Sedan har han tillsammans med oss pysslat med att klä den samtidigt som han har dansa. Det är så härligt att lyssna på grodungens funderingar om julen och tomten och se hur hans kropp är full av förväntan.
Idag är det -13 och jag längtar till jag ska ge mig ut på årets första riktiga vinterpass :)) Vintern, det är verkligen min årstid! Undra hur jag skulle fixa en vinter i södra Sverige utan kyla och massor av snö?
Låt varje dag bli din bästa!
söndag 11 december 2011
36 år
Jag är nu 36 år... Tur att det är bara är en ålder på papper och att jag i min kropp inte känner mig en dag äldre än..?? ja, kanske 32? Jag funderar faktiskt inte så mycket på min ålder, men det finns andra som gärna gör det åt mig ;)
Jag lever verkligen det perfekta livet om än det kan vara lite stressigt och sömnlöst ibland. Jag lever med världens bästa man. En man som alltid står vid min sida och ger mig trygghet när tron på mig själv sviktar. Jag har två underbara barn som ger mig många goda skratt. Jag bor på landet i ett underbart snörikt Norrbotten. Jag har underbara vänner som alltid finns här för mig och jag för dem, även om avstånden mellan oss är långa. Jag har en underbar mamma, pappa och lillebror som alltid tror på mig och tröstar mig då jag är ledsen. Jag har en underbart stor släkt som alltid bjuder på goda skratt och härligt sällskap. Vad lyckligt lottad jag är :))
Dessutom har jag på "gamla dagar" lyckas pressa ner farten på milen... Förmodligen för att jag pensionerat mig från multisport och tappat 8-10 kg kroppsvikt. Kroppen svara bra på träningen och jag kan bjuda på motstånd till "ungdomar"... och jag är 36 år. Ja, men det får man vara nöjd med! ;)
Låt varje dag bli din bästa!
Jag lever verkligen det perfekta livet om än det kan vara lite stressigt och sömnlöst ibland. Jag lever med världens bästa man. En man som alltid står vid min sida och ger mig trygghet när tron på mig själv sviktar. Jag har två underbara barn som ger mig många goda skratt. Jag bor på landet i ett underbart snörikt Norrbotten. Jag har underbara vänner som alltid finns här för mig och jag för dem, även om avstånden mellan oss är långa. Jag har en underbar mamma, pappa och lillebror som alltid tror på mig och tröstar mig då jag är ledsen. Jag har en underbart stor släkt som alltid bjuder på goda skratt och härligt sällskap. Vad lyckligt lottad jag är :))
Dessutom har jag på "gamla dagar" lyckas pressa ner farten på milen... Förmodligen för att jag pensionerat mig från multisport och tappat 8-10 kg kroppsvikt. Kroppen svara bra på träningen och jag kan bjuda på motstånd till "ungdomar"... och jag är 36 år. Ja, men det får man vara nöjd med! ;)
Låt varje dag bli din bästa!
fredag 9 december 2011
Snöstorm
Snöstorm, detta är verkligen mitt väder! Jag blir helt lycklig! Kanske är det mitt väder för att den dag jag föddes var det en ordentlig snöstorm? Kanske är det därför jag även blev ett sådant yrväder? ;)
Skrivning och isvak är nu avklarat! Migrän som ett brev på posten.. kurerat mig med spikmatta och goda skratt hos underbara familjen Andersson/Eliasson. Nu glögg och mys i soffan :)
Låt varje dag bli din bästa! <3
Skrivning och isvak är nu avklarat! Migrän som ett brev på posten.. kurerat mig med spikmatta och goda skratt hos underbara familjen Andersson/Eliasson. Nu glögg och mys i soffan :)
Låt varje dag bli din bästa! <3
torsdag 8 december 2011
Pluggångest...
Pluggångest, imorgon skrivning och som vanligt skulle de ha känts mycket bättre om jag haft en dag till på mig. Fast egentligen hade de säkert känts likadant även om jag haft en dag till.
Nacken är i en risig period, kanske beror det på mycket i skolan, oro för lilla grodungens sjukdom och min älskade tonåring som är 14 år och med allt som de innebär... Ska bli skönt med familjetid och julledigt!
För nacken gav jag mig iväg i morse för backintervaller... men det gick åt skogen! När jag på andra intervallen kom på att det som jag fokuserade på var att bli färdig så att jag kunde ta tag i plugget beslutade jag mig för att avbryta. I ett sådant tillstånd kommer intervallerna inte att ge något annat är mer stress. Därför blev det ett kort distanspass hemåt genom skogen med stavar. Så kan det bli... backpasset är flyttat till imorgon kväll då skrivningen och badet i isvaks är över. Backpasset får bli min belöning till mig själv efter en tuff vecka :)
Dax att öka på mina kunskaper. Låt varje dag bli din bästa!
Nacken är i en risig period, kanske beror det på mycket i skolan, oro för lilla grodungens sjukdom och min älskade tonåring som är 14 år och med allt som de innebär... Ska bli skönt med familjetid och julledigt!
För nacken gav jag mig iväg i morse för backintervaller... men det gick åt skogen! När jag på andra intervallen kom på att det som jag fokuserade på var att bli färdig så att jag kunde ta tag i plugget beslutade jag mig för att avbryta. I ett sådant tillstånd kommer intervallerna inte att ge något annat är mer stress. Därför blev det ett kort distanspass hemåt genom skogen med stavar. Så kan det bli... backpasset är flyttat till imorgon kväll då skrivningen och badet i isvaks är över. Backpasset får bli min belöning till mig själv efter en tuff vecka :)
Dax att öka på mina kunskaper. Låt varje dag bli din bästa!
måndag 5 december 2011
Planeringen säger hård träningsvecka
Denna vecka säger träningsplaneringen, hårdvecka... Dock ser det ut som att uppgifter, skrivningar, sjukdomar och tonåringens läxor tillsammans med hård träningsvecka kan bli en för stor utmaning. Men en dag i taget så får jag se i slutet av veckan vad jag lyckades med att åstadkomma... Det är oerhört viktigt att lyssna på kroppens signaler, att lära sig att skilja på när den bara vill vara lat och när den verkligen behöver vila... har ju varit övertränad och vill inte ner i det träsket igen.
Läste förövrigt en intressant artikel om träning, stress, vila och sömn. Tror att det kanske var i Runners world? Det är bra att träna mot stress... men ibland är det exakt vila som kroppen behöver, det är inte fult att vila. Det är under vilan som kroppen bygger upp sig och blir ännu starkare. Artikeln handlar om en man som har ett oerhört stressigt jobb med sömnbrist som följd, han söker hjälp för sin stress och sömnbrist... Han får rådet att börja springa fem dagar i veckan. Han fick alltså ytterligare en stressfaktor i sitt liv, vilket gjorde att han blev totalt utmattad och fick depression. Det handlar om att lära känna sin kropp, att lära sig att tolka de signaler som kroppen ger...
Dagens träning: 45/15 med rygga = bra fart, mjölksyra och huvudet var med, spänst både med och utan rygga = är inte uppe i en minut än men 45 sek är inte fy skam det heller för en glad gammal tant :) Närmar mig mitt mål med spänstträningen.
Låt varje dag bli din bästa!
Läste förövrigt en intressant artikel om träning, stress, vila och sömn. Tror att det kanske var i Runners world? Det är bra att träna mot stress... men ibland är det exakt vila som kroppen behöver, det är inte fult att vila. Det är under vilan som kroppen bygger upp sig och blir ännu starkare. Artikeln handlar om en man som har ett oerhört stressigt jobb med sömnbrist som följd, han söker hjälp för sin stress och sömnbrist... Han får rådet att börja springa fem dagar i veckan. Han fick alltså ytterligare en stressfaktor i sitt liv, vilket gjorde att han blev totalt utmattad och fick depression. Det handlar om att lära känna sin kropp, att lära sig att tolka de signaler som kroppen ger...
Dagens träning: 45/15 med rygga = bra fart, mjölksyra och huvudet var med, spänst både med och utan rygga = är inte uppe i en minut än men 45 sek är inte fy skam det heller för en glad gammal tant :) Närmar mig mitt mål med spänstträningen.
Låt varje dag bli din bästa!
fredag 2 december 2011
Tuff dag för lilla grodungen
Lilla söta grodungen har sedan förra helgen haft blod i sin avföring... Inte bra, eftersom det redan sedan tidigare har funnits misstankar om glutenintolerans. I eftermiddag har jag och grodungen tillbringat många timmar på sjukhuset för att lämna blodprov och bajsprov. Svaren på blodproven dröjer. Bajsprovet visade att det är blod i avföringen och inte blod från en spricka i ändtarmen. Ja, vad betyder det då? Det glömde jag att fråga, var helt slut efter att ha fått se mitt lilla hjärta kämpa och vara så ledsen... Men vi skulle pratas vid då läkaren fått provsvaren och då lär hon säkert kunna förklara varför. Vår läkare på sjukhuset passar verkligen för sitt jobb. Hon är så fin och lugn mot både grodungen och mig. Jag känner mig trygg med henne och litar på hennes kompetens.
Efter sjukhuset begav vi oss till Leos lekland för att få skratta och busa lite :) Nu sover grodungen gott. Mannen värmer årets första glögg och jag ska få massage av min tonåring.
Låt varje dag bli din bästa!
Efter sjukhuset begav vi oss till Leos lekland för att få skratta och busa lite :) Nu sover grodungen gott. Mannen värmer årets första glögg och jag ska få massage av min tonåring.
Låt varje dag bli din bästa!
torsdag 1 december 2011
Träning och vfu
Trivs med mitt yrkesval :)) Idag har vi dansat jätte-rörelser till barnsånger som exempelvis Imse vimse spindel med de yngsta. Att göra jätte-rörelser till barnsånger är något som jag har funderat på under min föräldraledighet... Det var bättre än vad jag hade kunna förställa mig! Sedan har vi även dansa street och line dance, det blev kanske inte riktigt lika bra... Men ändå helt okej, bjöd på mig själv i alla fall så det blev ju mycket skratt. Det är verkligen en underbara känsla att dansa iväg till en arbetsplats med lätta och glada steg. Jag är så tacksam över att jag fått möjlighet att vara på denna skola och fått vara med en super handledare som även har blivit min vän :))
Träningen i veckan har varit lite upp och ned... I måndags blev det tempoökningar, uppdelat med två på morgonen och åtta på eftermiddagen. Detta för att lyckas få in träningen utan att ta tid från min tid med familjen. Sedan har jag haft migrän tisdag, onsdag och även idag... Men idag bestämde jag mig för att försöka springa, i hopp om att det skulle släppa. Kurerade mig med flera Panodil under dagen, mängder av Linnex och massor av vatten. Lyckades pressa 6x4 minutare och faktiskt ganska hårt. Så hårt att min trasiga vad är sliten, det var ett tag sedan jag kände av den på det sättet. Dock kanske det beror på att jag skuttat dans i dagarna fyra, men i alla fall är jag nöjd med dagens träning. Jag lättade på packningen i ryggsäcken för att det skulle bli så bra som möjligt för huvudet och nacken. Visst är huvudvärken tillbaka men den är lättare!
Låt varje dag bli din bästa!
Träningen i veckan har varit lite upp och ned... I måndags blev det tempoökningar, uppdelat med två på morgonen och åtta på eftermiddagen. Detta för att lyckas få in träningen utan att ta tid från min tid med familjen. Sedan har jag haft migrän tisdag, onsdag och även idag... Men idag bestämde jag mig för att försöka springa, i hopp om att det skulle släppa. Kurerade mig med flera Panodil under dagen, mängder av Linnex och massor av vatten. Lyckades pressa 6x4 minutare och faktiskt ganska hårt. Så hårt att min trasiga vad är sliten, det var ett tag sedan jag kände av den på det sättet. Dock kanske det beror på att jag skuttat dans i dagarna fyra, men i alla fall är jag nöjd med dagens träning. Jag lättade på packningen i ryggsäcken för att det skulle bli så bra som möjligt för huvudet och nacken. Visst är huvudvärken tillbaka men den är lättare!
Låt varje dag bli din bästa!
Vår underbara förskola
Vår förskola är verkligen toppen! Idag var det grodungens tur att vara speciell och utvald. Förskolan har fått ett brev från tomten. I det brevet står det bland annat att han behöver hjälp att få reda på vad barnen heter på förskolan, så att han vet vilket namn han ska skriva på paketen. Sedan hade tomten skrivit "Jag letar efter en kille som är väldigt snabb. Han har en storebror som heter Victor och som går i skolan. Hans mamma och pappa heter Malin och Anders. När han sover har en filt och en tiger... Vet ni vilken pojke jag menar?" Alla barnen hade vetat att det var Karl han menade. Sedan fick han ett paket och fröken öppnade fönstret och ropade till tomten:
- Tomten, pojken heter Karl!
Karl hade varit helt tagen av situationen och hade sedan suttit länge vid fönstret i hopp om att få en glimt av tomten :))
Snacka om att få känna sig speciell, bekräftad och betydelsefull!! I morgon är det ett annat barn som ska få uppleva detta :) Är så tacksam att vi har en sådan underbar förskola!
Låt varje dag bli din bästa!
- Tomten, pojken heter Karl!
Karl hade varit helt tagen av situationen och hade sedan suttit länge vid fönstret i hopp om att få en glimt av tomten :))
Snacka om att få känna sig speciell, bekräftad och betydelsefull!! I morgon är det ett annat barn som ska få uppleva detta :) Är så tacksam att vi har en sådan underbar förskola!
Låt varje dag bli din bästa!
lördag 26 november 2011
Grodungen på semester med sin pappa
Ett tomt hus, endast jag hemma! Det har aldrig hänt förut. Jag blev till och med mörkrädd igår när jag kröp ned i sängen, det har nog heller aldrig hänt förut??!! Jag fick somna med lampan tänd för att jag tyckte det var så mörkt och läskigt... ???
Det var en märklig känsla att känna att jag inte hade några tider att passa. Jag körde min träning, flummade runt på biblioteket, tog bussen hem, duschade länge, åt en mindre näringsrik middag, drack julmust, åt saffrans bulla, pressa i mig Polly och låg i soffan och plöjde en hel bok... Det var faktiskt ganska mysigt, även om jag föredrar ljudnivån och tempot när alla är hemma :)
Grodungen har haft det spännande på sin mini-semester med sin pappa hos farfar. Han har lärt sig allt om micron och vilka saker som är mindre lämpliga att värma i den. Han har även hunnit undersöka och möblera om i farfars skafferi samt riva ut farfars julpynt. Det var en sliten pappa jag pratade med i telefon... Det är inte så ofta det är han som behöver stiga upp vid 0330-tiden och Karl hade verkligen varit i upptäckarstadiet. Nu är de snart hemma och ordningen här hemma nästan återställd, endast tonåringen som saknas och han kommer hem imorgon. Längtar!
Låt varje dag bli din bäst!
Det var en märklig känsla att känna att jag inte hade några tider att passa. Jag körde min träning, flummade runt på biblioteket, tog bussen hem, duschade länge, åt en mindre näringsrik middag, drack julmust, åt saffrans bulla, pressa i mig Polly och låg i soffan och plöjde en hel bok... Det var faktiskt ganska mysigt, även om jag föredrar ljudnivån och tempot när alla är hemma :)
Grodungen har haft det spännande på sin mini-semester med sin pappa hos farfar. Han har lärt sig allt om micron och vilka saker som är mindre lämpliga att värma i den. Han har även hunnit undersöka och möblera om i farfars skafferi samt riva ut farfars julpynt. Det var en sliten pappa jag pratade med i telefon... Det är inte så ofta det är han som behöver stiga upp vid 0330-tiden och Karl hade verkligen varit i upptäckarstadiet. Nu är de snart hemma och ordningen här hemma nästan återställd, endast tonåringen som saknas och han kommer hem imorgon. Längtar!
Låt varje dag bli din bäst!
onsdag 16 november 2011
Jådå!
Det har varit tyst här på bloggen... Men nu är mannen äntligen tillbaka hos oss och en lång ledighet tillsammans närmar sig med stormsteg. Det känns verkligen underbart skönt att vi har fixa den här hösten, även om jag vet att detta bara var en försmak om den kommande våren. Men det är ingenting som jag känner att jag behöver börja fundera på nu. Idag är sista dagen för i år med övningsdygn och sena kvällar. Från idag har min man ett vanligt åtta timmar jobb i tre veckor. Det är verkligen så skönt att känna att vi återigen kan dela vardagen tillsammans:)
Är nöjd med vad jag lyckas prestera med min träning... återkommer om vad och hur jag försökt rodda med träning, plugg, barn och hus. Som alltid då mannen varit borta blir jag som en klubbad säl när han kliver innanför dörren... så nu ska jag ladda batterirena med en rolig bok så jag är full med energi imorgon. Får då ska jag utmana mannen i backträningen ;) JÅDÅ!! Man kommer långt med att vara envis och målmedveten!
Låt varje dag bli din bästa!
Är nöjd med vad jag lyckas prestera med min träning... återkommer om vad och hur jag försökt rodda med träning, plugg, barn och hus. Som alltid då mannen varit borta blir jag som en klubbad säl när han kliver innanför dörren... så nu ska jag ladda batterirena med en rolig bok så jag är full med energi imorgon. Får då ska jag utmana mannen i backträningen ;) JÅDÅ!! Man kommer långt med att vara envis och målmedveten!
Låt varje dag bli din bästa!
lördag 5 november 2011
Det blir sällan som man tänkt...
Storslagna planer för dagen... Barnvakt till barnen så att mannen skulle kunna hjälpa mig att utveckla min orientering. Planen var att vi skulle springa en banan som han gjort i somras och att vi skulle vara ute i ca tre timmar. En för dagen tonåring med kraftiga svängningar i humöret åkte med till Luleå för att göra stan undertiden vi sprang... Efter 50 minuter fick han hemlängtan. Vi lyckades i alla fall få till halva av den tänkta träningstiden. Men så här är det att ha barn, det blir sällan som man planerat. Dock inte sagt att det blir sämre, för hem hade vi med oss en betydligt gladare tonåring även om vi har skilda uppfattningar om att köpa eller inte köpa en soft-airgun.
I min dröm hade jag ännu större planer för min eftermiddag... Ett städat hus med rena fönster och nya gardiner. En seminarieuppgift färdig skriven och inskickad. Bastubad med med en låång efterföljande dusch i min ensamhet. Efter bastubad slå mig ner till dukat bord med trerättersmiddag och möjlighet till samtal med min man och min tonåring i stillhet.
Men hur blev det egentligen? Jo, huset är städat till hälften... Vardagsrummet saknar gardiner och damsugaren ligger ute på golvet. Förberedelserna till nästa veckas skolarbete kommer att ta lååååång tid av morgondagen. Bastubadet uteblev och duschen delade jag med en vild grodunge. Förrätten kastades ner eftersom grodungen inte var på sitt bästa äta-fin-middag-humör Men stearinljusen är tända och stämningen är på topp :))
Låt varje dag bli din bästa!
I min dröm hade jag ännu större planer för min eftermiddag... Ett städat hus med rena fönster och nya gardiner. En seminarieuppgift färdig skriven och inskickad. Bastubad med med en låång efterföljande dusch i min ensamhet. Efter bastubad slå mig ner till dukat bord med trerättersmiddag och möjlighet till samtal med min man och min tonåring i stillhet.
Men hur blev det egentligen? Jo, huset är städat till hälften... Vardagsrummet saknar gardiner och damsugaren ligger ute på golvet. Förberedelserna till nästa veckas skolarbete kommer att ta lååååång tid av morgondagen. Bastubadet uteblev och duschen delade jag med en vild grodunge. Förrätten kastades ner eftersom grodungen inte var på sitt bästa äta-fin-middag-humör Men stearinljusen är tända och stämningen är på topp :))
Låt varje dag bli din bästa!
onsdag 2 november 2011
Träningen
Ligger i med träningen, så jag har kort om ork att uppdatera. Nåväl, målet för nästa säsong är faststället och träningen är inriktad mot det. Har kommit upp på en bra nivå på passen och är nöjd med antalet timmar/ vecka. Så länge man rör sig kommer man framåt!
Låt varje dag bli din bästa!
Låt varje dag bli din bästa!
Orden och meningarna
Orden och meningarna sprutar ur vår lilla grodungen. Det var så längesedan jag var med om detta och det är så underbart att vi fått möjligheten att få uppleva det igen. Barnets språkutveckling är verkligen så fascinerande och många gånger blir man så förundrad över var de små liven har hunnit fånga upp orden??!! Ett exempel är när min tonåring var mellan 2½-3 år. Vi är på väg till Överkalix från Umeå med buss i snöstorm. Under resan lutar han sig plötsligt fram till busschauffören och säger:
- Ursäkta, busschauffören. Hur realistsikt är det att vi kommer fram i tid?
Chauffören blev så förvånad att han först hade svårt att svara på frågan, för att inte tala om hur förvånad jag blev... När hade han hunnit fånga upp dessa ord???
Just nu befinner sig vår grodunge i en riktig spurt i sin språkutveckling och vi blir förvånade varje dag över hans förmåga att kommunicera. Ofta får vi vakna klockan 0400 till:
-KOM OCH KÖP!! MAMMA, KOM OCH KÖP!!
och om det inte är de orden han börjar dagen med så är det några sånger.
När vi läser leksakstidningar och pratar om julklappar kan han springa till dörren och ropa:
-HALLÅ TOMTEN!!! Kom tillbaka!!!!!!
eller dagens långa mening:
- När mamma kommer hem ska hon ställa tillbaka min dator här.
Jag är så tacksam att få vara en del i mina barns utveckling :))
Låt varje dag bli din bäst! <3
- Ursäkta, busschauffören. Hur realistsikt är det att vi kommer fram i tid?
Chauffören blev så förvånad att han först hade svårt att svara på frågan, för att inte tala om hur förvånad jag blev... När hade han hunnit fånga upp dessa ord???
Just nu befinner sig vår grodunge i en riktig spurt i sin språkutveckling och vi blir förvånade varje dag över hans förmåga att kommunicera. Ofta får vi vakna klockan 0400 till:
-KOM OCH KÖP!! MAMMA, KOM OCH KÖP!!
och om det inte är de orden han börjar dagen med så är det några sånger.
När vi läser leksakstidningar och pratar om julklappar kan han springa till dörren och ropa:
-HALLÅ TOMTEN!!! Kom tillbaka!!!!!!
eller dagens långa mening:
- När mamma kommer hem ska hon ställa tillbaka min dator här.
Jag är så tacksam att få vara en del i mina barns utveckling :))
Låt varje dag bli din bäst! <3
måndag 24 oktober 2011
Planering
För att i dagsläget lyckas få ihop kombinationen av plugg, två barn och vad det innebär, hus, en man som alltid är borta och mina behov att träna krävs det planering... och det krävs att jag följer den om jag vill lyckas bra inom alla områden.
För att få in träning har det blivit många pass av det som jag benämner "Stockholmsvarianten". Den innebär att man springer dit man ska istället för att ta buss eller bil. För mig blir det att jag tar bussen delar av sträckan, beroende på vilket pass jag ska springa. Dock har träningen vid flera tillfällen inneburit löpning med en aningens för tung rygga. Men om jag väljer att känna efter att den egentligen är för tung för min lilla kropp, så kommer det att innebära att det inte blir någon träningen överhuvudtaget... Så det är bara att bita i! Det är en underbara känsla de dagar som jag kan ge mig iväg utan den tunga ryggsäcken, då känns det som att benen går som trumpinnar och att jag nästa flyger fram ;)
I dag var en svår dag... jag våndades hela förmiddagen för dagens pass. Jag försökte hitta på ursäkter för att kunna hoppa över. Men som tur var lyckades jag inte komma på någon bra ursäkt! När jag väl kom ut från biblioteket och den friska härliga höstluften luften fyllde mina lungor, kände jag hur glädjen och lyckan spred sig i kroppen... Kroppen bara skrek: TJIIIHOOO! Vad det är skoj att springa! :) Med en alldeles för tung ryggsäck lyckade jag pressa kroppen upp på den nivå jag önskade. Det är en underbar känsla!! Nu har jag en nöjd kropp och knopp... Det hade jag inte haft om jag hade kommit på en ursäkt för att hoppa över dagens träning.
Låt varje dag bli din bästa!
För att få in träning har det blivit många pass av det som jag benämner "Stockholmsvarianten". Den innebär att man springer dit man ska istället för att ta buss eller bil. För mig blir det att jag tar bussen delar av sträckan, beroende på vilket pass jag ska springa. Dock har träningen vid flera tillfällen inneburit löpning med en aningens för tung rygga. Men om jag väljer att känna efter att den egentligen är för tung för min lilla kropp, så kommer det att innebära att det inte blir någon träningen överhuvudtaget... Så det är bara att bita i! Det är en underbara känsla de dagar som jag kan ge mig iväg utan den tunga ryggsäcken, då känns det som att benen går som trumpinnar och att jag nästa flyger fram ;)
I dag var en svår dag... jag våndades hela förmiddagen för dagens pass. Jag försökte hitta på ursäkter för att kunna hoppa över. Men som tur var lyckades jag inte komma på någon bra ursäkt! När jag väl kom ut från biblioteket och den friska härliga höstluften luften fyllde mina lungor, kände jag hur glädjen och lyckan spred sig i kroppen... Kroppen bara skrek: TJIIIHOOO! Vad det är skoj att springa! :) Med en alldeles för tung ryggsäck lyckade jag pressa kroppen upp på den nivå jag önskade. Det är en underbar känsla!! Nu har jag en nöjd kropp och knopp... Det hade jag inte haft om jag hade kommit på en ursäkt för att hoppa över dagens träning.
Låt varje dag bli din bästa!
måndag 17 oktober 2011
Sjukhus
Helgen blev inte i närheten av det som vi tänkt oss... Liten grodunge fick återigen besvär med krupp. Efter två besök på akuten i Överkalix blev det ilfart till sjukhuset i Sunderbyn. Jag har nog sällan upplevt det så långt mellan Överkalix och Luleå som den här gången. Det kändes som att vi aldrig skulle komma fram.
Väl där blev vi inlagad och grodungen fick hjälp att få ordning med andningen. Nu är det konstaterat att det är astma och vi har äntligen fått mediciner som vi kan ta hemma. Nu kan vi även åka till fjälls utan att behöva känna oro på vad vi ska göra om lilla K får problem med att andas. Nu har vi så att vi så att han kommer att klara sig även om det är en bit till vård.
Sjukhus, alltså det är inte kul... Tiden går verkligen i så långsamt. Men en liten som fått cortison kan rummet vara i fara. Rummet ser verkligen ut som att det varit värsta festen då han gått ett varv. Gardinerna hänger på tre kvart, alla lådor är utdragna och kastade på golvet, sängkläderna är huller om buller och mitt i allt bråte springer, hoppar och skriker en liten grodunge. Lilla K blir verkligen helt speedad av denna medicin och sover ännu sämre än vad han gör i vanliga fall. Ja, hur man nu kan göra det??!! ;) Vi fick ihop strax över tre timmar nattsömn, så då förstår ni att han hade gott om tid att härja i rummet.
Sjukhus, alltså ofta känner man sig inte så ren... När man åker iväg till sjukhuset i ilfart hinner man sällan få med sig några viktiga prylar som hyigenartilkar eller några rena kläder till sig själv. När mannen kom tillbaka till oss på morgonen sa han:
-Men oj, vad det luktar spya. Eller vad är det?
- Men hallå, vad tror du själv??!! var mitt svar.
Självklart var det spya, lilla K hade ju spytt ned mina byxor och delar av min tröja innan vi åkte och de kläderna var ju det enda som jag hade med mig... Ja, det var härligt att få kliva in i duschen då vi kom hem! :)
Låt varje dag bli din bästa!
Väl där blev vi inlagad och grodungen fick hjälp att få ordning med andningen. Nu är det konstaterat att det är astma och vi har äntligen fått mediciner som vi kan ta hemma. Nu kan vi även åka till fjälls utan att behöva känna oro på vad vi ska göra om lilla K får problem med att andas. Nu har vi så att vi så att han kommer att klara sig även om det är en bit till vård.
Sjukhus, alltså det är inte kul... Tiden går verkligen i så långsamt. Men en liten som fått cortison kan rummet vara i fara. Rummet ser verkligen ut som att det varit värsta festen då han gått ett varv. Gardinerna hänger på tre kvart, alla lådor är utdragna och kastade på golvet, sängkläderna är huller om buller och mitt i allt bråte springer, hoppar och skriker en liten grodunge. Lilla K blir verkligen helt speedad av denna medicin och sover ännu sämre än vad han gör i vanliga fall. Ja, hur man nu kan göra det??!! ;) Vi fick ihop strax över tre timmar nattsömn, så då förstår ni att han hade gott om tid att härja i rummet.
Sjukhus, alltså ofta känner man sig inte så ren... När man åker iväg till sjukhuset i ilfart hinner man sällan få med sig några viktiga prylar som hyigenartilkar eller några rena kläder till sig själv. När mannen kom tillbaka till oss på morgonen sa han:
-Men oj, vad det luktar spya. Eller vad är det?
- Men hallå, vad tror du själv??!! var mitt svar.
Självklart var det spya, lilla K hade ju spytt ned mina byxor och delar av min tröja innan vi åkte och de kläderna var ju det enda som jag hade med mig... Ja, det var härligt att få kliva in i duschen då vi kom hem! :)
Låt varje dag bli din bästa!
onsdag 12 oktober 2011
Coops e-handel
Säger det igen:
-WOW!! vilken grej det är att kunna handla och få maten hemlevererad! Det är verkligen så skönt att slippa hoppa i bilen och köra 30 km tur och retur för att handla mat med trötta och hungriga ungar.
Det är bara att "klicka" hem maten och sedan kommer den hem till dig... De som levererar bär till och med in maten i huset!!! Snacka om lyx, jag känner mig nästan som en Hollywood- fru ;)
Nu ska jag njuta av en god frukt i från min överfulla fruktskål :)
Låt varje dag bli din bästa! <3
-WOW!! vilken grej det är att kunna handla och få maten hemlevererad! Det är verkligen så skönt att slippa hoppa i bilen och köra 30 km tur och retur för att handla mat med trötta och hungriga ungar.
Det är bara att "klicka" hem maten och sedan kommer den hem till dig... De som levererar bär till och med in maten i huset!!! Snacka om lyx, jag känner mig nästan som en Hollywood- fru ;)
Nu ska jag njuta av en god frukt i från min överfulla fruktskål :)
Låt varje dag bli din bästa! <3
Bara en natt kvar
bara en natt kvar utan min älskade man hem. Sent imorgon kväll kommer han hem och blir hemma lite mer än en vecka... som jag längtat efter en "vanlig" jobbvecka :)
Låt varje dag bi din bästa! <3
onsdag 5 oktober 2011
Blev reservplan C
Punktering på min cykel och inga slangar hemma, gjorde att jag redan i måndags visste att de skulle bli plan B gällde min träning idag... Plan B som innebar att grodungen skulle somna i löparvagnen för kvällen medan jag sprang några tempoökningar. När jag hämtade lilla söta grodungen från förskolan visade sig att han var helt slut. Man kan ju lätt bli det när man har långa dagar på förskolan och väljer att stiga upp vid 04-snåret ;) Så det fick bli reservplan C, en vilodag. Barnen är ju viktigast och idag fanns det ingen kraft för grodungen att göra något annat än en helt vanlig kväll. Hoppas på att få piska kroppen imorgon istället.
I eftermiddag fick vi vår veckohandling levererad fram till dörren... Det var precis så underbart som jag trodde! Det är verkligen värt de 149 kr som det kostar för att slippa stressa till affären med en trött grodungen och en hungrig tonåring. Vi är även nyfikna på att testa varianten med recept. Kanske får bli det nästa gång?
Imorgon kväll kommer mannen hem igen... Längtar!
Låt varje dag bli din bästa!
I eftermiddag fick vi vår veckohandling levererad fram till dörren... Det var precis så underbart som jag trodde! Det är verkligen värt de 149 kr som det kostar för att slippa stressa till affären med en trött grodungen och en hungrig tonåring. Vi är även nyfikna på att testa varianten med recept. Kanske får bli det nästa gång?
Imorgon kväll kommer mannen hem igen... Längtar!
Låt varje dag bli din bästa!
tisdag 4 oktober 2011
En snäll tonåring
En snäll tonåring som varit barnvakt så jag kunde springa snabbdistans. Sedan har han agera som min styrketränare och plåga mig i en mängd jobbiga övningar. Skönt, behövde verkligen bli av med lite stress.
Nu ska jag försöka fundera på vad och hur jag ska ta mig an med det besvärliga mailet som jag öppnade i kväll. Varför oroa sig för morgondagen när jag kan leva idag ;)
Låt varje dag bli din bästa!
Nu ska jag försöka fundera på vad och hur jag ska ta mig an med det besvärliga mailet som jag öppnade i kväll. Varför oroa sig för morgondagen när jag kan leva idag ;)
Låt varje dag bli din bästa!
måndag 3 oktober 2011
så där...
Så där... nu känns det redan mycket bättre! Men en plan i den ena fickan och en reservplan i den andra så kommer även detta skepp att segla vidare denna vecka...
Om du har tid över rekommenderar jag Mårten Klingbergs inlägg i Runners World. En helt underbart duktig skribent som verkligen kan locka mig till skratt... han skriver rakt på och träffade :) I nyaste numret av Runners lyfter han ämnet "att träna ska vara roligt" :)
Låt varje dag bli din bästa!
Om du har tid över rekommenderar jag Mårten Klingbergs inlägg i Runners World. En helt underbart duktig skribent som verkligen kan locka mig till skratt... han skriver rakt på och träffade :) I nyaste numret av Runners lyfter han ämnet "att träna ska vara roligt" :)
Låt varje dag bli din bästa!
Inte omöjligt, men
Alla vi som är gift med en som arbetar inom försvaret vet om att det kommer perioder som innebär att de är borta mest hela tiden. Jag kan bara tänka mig hur det är för dem som har sin make/maka på utlandstjänst. Då det även innebär att det finns en hemsk verklighet att oroa sig för.
Ingenting är omöjligt... Men just nu har jag ingen aning om hur vi ska lyckas ro i land det här skeppet. Jag vet att jag inte är ensam om att känna så här och att det finns de som har det långt mycket värre än vad jag har. Men nu är det mycket... Borde kanske försöka ta mig ut på en träningsrunda för att få ordning på tankarna och få ny energi för att orka dra vårt skepp.
Mannen åker tidigt, tidigt imorgon och just nu vet jag inte hur jag ska lyckas rodda allt... Tur att jag vet att ingenting är omöjligt. Imorgon känns säkert allt bättre igen...
Låt varje dag bli din bästa! <3
Ingenting är omöjligt... Men just nu har jag ingen aning om hur vi ska lyckas ro i land det här skeppet. Jag vet att jag inte är ensam om att känna så här och att det finns de som har det långt mycket värre än vad jag har. Men nu är det mycket... Borde kanske försöka ta mig ut på en träningsrunda för att få ordning på tankarna och få ny energi för att orka dra vårt skepp.
Mannen åker tidigt, tidigt imorgon och just nu vet jag inte hur jag ska lyckas rodda allt... Tur att jag vet att ingenting är omöjligt. Imorgon känns säkert allt bättre igen...
Låt varje dag bli din bästa! <3
söndag 2 oktober 2011
Patrull - rogaine
Patrull -roagine, säsongens sista tävling. Trots att jag inte upplevde att mina ben gick som trumpinnar visade sig än en gång att farten finns, dock behövs mer kartträning. I dagens tävling saknade vi även rutin och det taktiska tänkande, vilket resulterade i 28 missade poäng som vi sprang förbi men inte tog och kanske en aning helt fel vägval. Vi lät tävlingsstressen ta över... Men nästa år kommer vi tillbaka med lite mer rutin och träning på orientering!
I går sprang jag säsongens sista individuella tävling i orientering. Började lite svajigt med två rejäla bommar i början av tävlingen, men efter det jobbade jag mig sakta uppåt. Gjorde även två onödigt långa men säkra vägval, var så rädd att börja irra igen. Avslutade starkt med flera bra sträcktider och landade tillslut på en fjärde plats.
Visst kände benen av förra helgens träning med 10½ timme löpning i fjällterräng. Men lyckades ändå piska kroppen ganska rejält både igår och idag. Idag var spyan nära, men lyckades få den att vända.
Blickar tillbaka på säsongens första tävling och konstaterar att visst har jag utvecklas :) Började med orientering i maj och då trodde jag aldrig att jag reda i år skulle fixa svarta banor. Visst är jag ojämn, ibland går det som tåget och ibland är jag verkligen helt borta... Men så är det ju när man är nybörjare.
Låt varje dag bli din bästa!
lördag 1 oktober 2011
Vad säger fröknarna på förskolan
När vi frågar grodungen vad fröknarna säger på förskolan berättar han gladeligen:
- Tom in Karl! Tom in!
- Men vad gör du när de ber dig komma in?, frågar vi
- Nä, nä... ropar grodungen samtidigt som han visar hur han springer iväg
-Vad säger fröknar mer?
Återigen berättar han med stor förtjusning:
- Ajabaja, Karl! samtidigt som han skrattar
Vi gissar att vår förskolas pedagoger har fullt upp med vår gulliga busunge. Tur att han i alla fall vågar stå för all sina bus ;)
Men han är inte bara busig... utan även väldigt väldigt gullig. I morse väckte han mig med orden:
-Jag tycker om min mamma. Äkar dig min mamma! <3
Låt varje dag bli din bästa!
- Tom in Karl! Tom in!
- Men vad gör du när de ber dig komma in?, frågar vi
- Nä, nä... ropar grodungen samtidigt som han visar hur han springer iväg
-Vad säger fröknar mer?
Återigen berättar han med stor förtjusning:
- Ajabaja, Karl! samtidigt som han skrattar
Vi gissar att vår förskolas pedagoger har fullt upp med vår gulliga busunge. Tur att han i alla fall vågar stå för all sina bus ;)
Men han är inte bara busig... utan även väldigt väldigt gullig. I morse väckte han mig med orden:
-Jag tycker om min mamma. Äkar dig min mamma! <3
Låt varje dag bli din bästa!
torsdag 29 september 2011
En av alla underbara bilder....
tagna av Thords foto på förskolan. Visst är han väl söt vår lilla grodunge :)
..livet på Sagovägen
Trött mamma, en man som allt som oftast inte är hemma. Skrattig mamma, busunge som dansar zumba och berättar långa berättelser om trädet som ramlat över gungställningen på förskolan. Lycklig mamma, tonåring som lyckades bra på fysikprovet och får många lovord av pedagogerna på skolan. En för dagen otränad mamma som inte orkade släpa sig ut. Ett dammigt hus i behov av städning, som en trött mamma hoppas är rent imorgon då hon kommer hem från VFUn.
Vit toblerone, mörk choklad, några chokladsnittar och kakor som tonåring bakat på hem- och konsumentkunskap kommer att sitta fint i kistan :)
Låt varje dag bli din bästa!
Vit toblerone, mörk choklad, några chokladsnittar och kakor som tonåring bakat på hem- och konsumentkunskap kommer att sitta fint i kistan :)
Låt varje dag bli din bästa!
tisdag 27 september 2011
Säsongen går mot sitt slut
Säsongen går mot sitt slut... Två tävlingar återstår och sedan får jag summera min första säsong som orienterare. Bjuder på några bilder från förra helgens vistelse i fjällen.
Lördagens tema var långt, vackert och pannben... Blev strax över 8 timmars löpning, dock med några kortare avbrott för att äta lite lunch, fika och njuta av de otroligt vackra vyerna. De sista 15 km krävde pannben. Under dessa 15 km fick jag kämpa för att få bort tankarna som sa:
- Malin, det räcker nu. Du kan ringa efter en taxi och åka bil istället för att slita, för det här är ingen tävling.
Det var härligt att slå sig ner på bron utanför dörren till vårt rum i Vassojaure och kunna säga till sig själv:
- Wow, Malin!! Du kan fortfarande!! Du vann!! Du klarade att springa de sista 15 km fast du var så trött...
Man fixar alltid så mycket mer än man tror. När du tror det inte går något mer finns det alltid lite, lite kvar och helt plötsligt har du tagit dig upp ur svackan.... vips kan du fortsätta hur långt som helst. Kroppen är en häftig maskin!
Kvällen bestod av god mat och ett glas vin... Det enda som fattades var våra underbara barn!
Söndagens tema var höjdmeter och snö. Det var en tung kropp på söndag morgon, låren och vaderna gav ifrån sig stora protester när jag försökte att ta mig upp ur sängen. Men på något underligt vis gick det att piska igång den gamla kroppen, vilket resulterade i att den travde ganska bra uppför de snöklädda topparna runt Abisko. Blev ett bra på pass på 2½ timme innan det var dax att vända hemåt till våra kära ungar.
Låt varje dag bli din bästa <3
Lördagens tema var långt, vackert och pannben... Blev strax över 8 timmars löpning, dock med några kortare avbrott för att äta lite lunch, fika och njuta av de otroligt vackra vyerna. De sista 15 km krävde pannben. Under dessa 15 km fick jag kämpa för att få bort tankarna som sa:
- Malin, det räcker nu. Du kan ringa efter en taxi och åka bil istället för att slita, för det här är ingen tävling.
Det var härligt att slå sig ner på bron utanför dörren till vårt rum i Vassojaure och kunna säga till sig själv:
- Wow, Malin!! Du kan fortfarande!! Du vann!! Du klarade att springa de sista 15 km fast du var så trött...
Man fixar alltid så mycket mer än man tror. När du tror det inte går något mer finns det alltid lite, lite kvar och helt plötsligt har du tagit dig upp ur svackan.... vips kan du fortsätta hur långt som helst. Kroppen är en häftig maskin!
Kvällen bestod av god mat och ett glas vin... Det enda som fattades var våra underbara barn!
Söndagens tema var höjdmeter och snö. Det var en tung kropp på söndag morgon, låren och vaderna gav ifrån sig stora protester när jag försökte att ta mig upp ur sängen. Men på något underligt vis gick det att piska igång den gamla kroppen, vilket resulterade i att den travde ganska bra uppför de snöklädda topparna runt Abisko. Blev ett bra på pass på 2½ timme innan det var dax att vända hemåt till våra kära ungar.
onsdag 21 september 2011
Dagen då jag vek ned mig...
Dagen då jag vek ned mig... nästan. Idag var det så nära, så nära att jag vek ned mig för vädret. . Om det inte hade varit för att jag hade glömt min datasladd på bibblo och var utan bil hade jag nog inte valt att cykla idag... Regnet kunde nästan liknas vid att stå i duschen då jag trampade iväg. Jag hann till stora vägen då jag kände att cykla tur och retur till LTU i detta väder nog skulle bli för svårt. Så jag ringde mannen för att fråga om jag kunde cykla till hans jobb och få bilen istället... Självklart var det inga problem. Men då vi la på gick det upp för mig vad som höll på att ske... Jag höll på att ge upp utan att jag ens hade försökt. Så istället för att trampa mot Boden gav jag allt jag hade för att hinna med färjan... Så när jag väl var hem igen hade jag lyckas få hem datasladden, bli sjöblöt, pressa 9x10minuters och få trötta ben :)
Men jag ljuger om jag säger att det var lätt, men jag lovar att det var härligt när jag stod i den varma duschen.
Låt varje dag bli din bästa! <3
Men jag ljuger om jag säger att det var lätt, men jag lovar att det var härligt när jag stod i den varma duschen.
Låt varje dag bli din bästa! <3
Vilket svammel!
Vet inte ens var jag ska börja eller om jag ska välja att inte skriva av mig... Men om jag säger såhär, vilket svammel!! Det kokar inom mig, gillar verkligen inte när man inte visar respekt för andra människors tid! Jag har lovat mig själv att inte tycka så mycket på utbildningen, för jag är färgad av livet... Har nämligen fått lära mig den hårda vägen att det tyvärr så finns de som utnyttjar sin makt om de har en elev som upplevs "besvärlig". Med besvärlig menar jag en elev som frågar, undrar, kommer med synpunkter och har läst en del litteratur, debattartiklar och andra relevanta texter...
Nåväl... igår var det dax för klättring från 13-16 och 16-19. Kvällstiden fick mailade till oss på lördag, med uppmaning att inte protestera för att detta är en viktig del i vår utbildning. Visst blev jag irriterad men kände att det bara var att gilla läget, hade tur att mannen jobbar hemma den här veckan. Åker till skolan på förmiddagen för att fixa inför seminariet på fredag. Byter om till 13 och väntar med alla mina andra kursare att vår lärare ska dyka upp. Efter en halvtimme börjar vi ringa runt för att få reda på varför det inte dykt upp någon lärare... Då visar det sig att vi har ingen lektion mellan 13-16 utan bara den från 16-19... Kände återigen att jag blev irriterad, här hade jag lämnat lilla grodungen tidigt på förskolan eftersom jag kände att jag behövde förmiddagen för att hinna med så mycket som möjligt inför fredagens seminarium... Grrr!!
Dock är inte detta slutet... Idag vid 12 fick jag ett sms att alla skulle egentligen varit med på båda de seminarium som vi har i veckan, vilket betyder att mer än halva våran klass nu har gått miste om den första delen på grund av att vår lärare har informera oss om att vi ska bara närvara på det seminarium som vi även har en ansvarsuppgift till. Vi ställde oss frågande och tycket att det lät konstigt att vi skulle missa de som första gruppen pratade om. Men läraren vidhöll att det var så det var tänkt.... vilket nu visade sig vara helt fel, SUCK!!
Vi har även fått utbildning och tips av en pedagog hur man ska göra för att slippa undervisa i dans... Denne pedagog passade även på att trycka ner på de sura tanterna i skolan och informera om hur flickorna gråter samtidigt som han framhöll att det inte går att arbeta mot ett syfte och mål på alla lektioner, alla lektioner kan man ju inte motivera..... Undra om han undervisade oss för att vi skulle få ett exempel på hur man inte bör vara??
Är glad att jag är studiemotiverad och tycker om att utvecklas... för i detta kaos är det lätt att tappa gnistan.
Varje dag lär du dig något nytt :)
Nåväl... igår var det dax för klättring från 13-16 och 16-19. Kvällstiden fick mailade till oss på lördag, med uppmaning att inte protestera för att detta är en viktig del i vår utbildning. Visst blev jag irriterad men kände att det bara var att gilla läget, hade tur att mannen jobbar hemma den här veckan. Åker till skolan på förmiddagen för att fixa inför seminariet på fredag. Byter om till 13 och väntar med alla mina andra kursare att vår lärare ska dyka upp. Efter en halvtimme börjar vi ringa runt för att få reda på varför det inte dykt upp någon lärare... Då visar det sig att vi har ingen lektion mellan 13-16 utan bara den från 16-19... Kände återigen att jag blev irriterad, här hade jag lämnat lilla grodungen tidigt på förskolan eftersom jag kände att jag behövde förmiddagen för att hinna med så mycket som möjligt inför fredagens seminarium... Grrr!!
Dock är inte detta slutet... Idag vid 12 fick jag ett sms att alla skulle egentligen varit med på båda de seminarium som vi har i veckan, vilket betyder att mer än halva våran klass nu har gått miste om den första delen på grund av att vår lärare har informera oss om att vi ska bara närvara på det seminarium som vi även har en ansvarsuppgift till. Vi ställde oss frågande och tycket att det lät konstigt att vi skulle missa de som första gruppen pratade om. Men läraren vidhöll att det var så det var tänkt.... vilket nu visade sig vara helt fel, SUCK!!
Vi har även fått utbildning och tips av en pedagog hur man ska göra för att slippa undervisa i dans... Denne pedagog passade även på att trycka ner på de sura tanterna i skolan och informera om hur flickorna gråter samtidigt som han framhöll att det inte går att arbeta mot ett syfte och mål på alla lektioner, alla lektioner kan man ju inte motivera..... Undra om han undervisade oss för att vi skulle få ett exempel på hur man inte bör vara??
Är glad att jag är studiemotiverad och tycker om att utvecklas... för i detta kaos är det lätt att tappa gnistan.
Varje dag lär du dig något nytt :)
söndag 18 september 2011
Tävling med lilla K i vagnen
Det var mannens tur att tävla :) Gårdagens tävling var orientering på långbana, en mindre tävling i Luleå på Mjölkuddsberget. Eftersom mannen fick starttiden 11.20, förstod vi att det skulle bli svårt för mig att hinna starta innan starten stängde. Därför föll valet på att springa med lilla K i vagnen... Ok, nu efterhand skulle jag självklart valt bärstolen istället, förstår inte varför jag glömde bort den?? Men i gengäld fick jag ju en bra, svettig och frostande utmaning!
Gissar att jag är den första och förmodligen den sista som kör med barnvagn där vi körde??!! Ibland fanns det ingen stig, ibland fanns det en stig som man kunde ana, ibland körde vi på framhjulet, ibland på bakhjulen, ibland sprutade lera och ibland var vattenhålen så djupa att mer än halva hjulen var under vatten... Fast det fanns även partier med elljusspår och en väg till en mast, så ibland gick det fort och lätt :) Det tuffaste vägvalet vi gjorde innebar att vi fastande i en trappa. Efter många minuters trixande med att försöka få lös hjulen, lyfta och fundera beslutar jag mig för att vända och springa den långa vägen runt. Men då har jag så tur att min älskade man passerar på en grusplan strax nedanför oss, så jag ropar och frågar om han har tid att hjälpa oss... Så med gemensam kraft kan vi bära ner vagnen :) Det var kanske inte det bästa för mannens tävlingsresultat, men jag är glad att han gav sig tid att ge oss en hjälpande hand.
Hur gick då? Ja, men helt klart är jag nöjd! Visst tog det tid, men har trotts vagn och omvägar lyckas få till en andra och två tredje bästa sträcktider.... Det är verkligen långt över vad jag förväntat mig! Vid våra kontroller 11 och 12 får vi problem eftersom jag har lite problem att hitta den, har lovat lilla grodungen att vi bara ska köra på stora stigar och dessutom börjar tålamodet på grodungen att tryta. Så mellan mina sökningar av kontrollen fick jag springa tillbaka till vagnen och berätta vad jag gjorde, så de blev ett x antal intervaller fram och tillbaka i skogen. Detta gjorde självklart att tiden rann iväg, för det var svårt att komma tillbaka till exakt där jag slutade leta efter varje intervall...Från kontroll nummer 14 -20 körde jag utan grodunge och vagn ( mannen mötte upp efter sin målgång och tog över) och mina sträcktider skvallrar om att jag igår hade god fart under fötterna :)
Är mycket nöjd med gårdagens träningspass! Jag längtar till nästa helg då jag och min man åker till fjälls på ett litet träningsläger :) :)
Låt varje dag bli din bästa!
Gissar att jag är den första och förmodligen den sista som kör med barnvagn där vi körde??!! Ibland fanns det ingen stig, ibland fanns det en stig som man kunde ana, ibland körde vi på framhjulet, ibland på bakhjulen, ibland sprutade lera och ibland var vattenhålen så djupa att mer än halva hjulen var under vatten... Fast det fanns även partier med elljusspår och en väg till en mast, så ibland gick det fort och lätt :) Det tuffaste vägvalet vi gjorde innebar att vi fastande i en trappa. Efter många minuters trixande med att försöka få lös hjulen, lyfta och fundera beslutar jag mig för att vända och springa den långa vägen runt. Men då har jag så tur att min älskade man passerar på en grusplan strax nedanför oss, så jag ropar och frågar om han har tid att hjälpa oss... Så med gemensam kraft kan vi bära ner vagnen :) Det var kanske inte det bästa för mannens tävlingsresultat, men jag är glad att han gav sig tid att ge oss en hjälpande hand.
Hur gick då? Ja, men helt klart är jag nöjd! Visst tog det tid, men har trotts vagn och omvägar lyckas få till en andra och två tredje bästa sträcktider.... Det är verkligen långt över vad jag förväntat mig! Vid våra kontroller 11 och 12 får vi problem eftersom jag har lite problem att hitta den, har lovat lilla grodungen att vi bara ska köra på stora stigar och dessutom börjar tålamodet på grodungen att tryta. Så mellan mina sökningar av kontrollen fick jag springa tillbaka till vagnen och berätta vad jag gjorde, så de blev ett x antal intervaller fram och tillbaka i skogen. Detta gjorde självklart att tiden rann iväg, för det var svårt att komma tillbaka till exakt där jag slutade leta efter varje intervall...Från kontroll nummer 14 -20 körde jag utan grodunge och vagn ( mannen mötte upp efter sin målgång och tog över) och mina sträcktider skvallrar om att jag igår hade god fart under fötterna :)
Är mycket nöjd med gårdagens träningspass! Jag längtar till nästa helg då jag och min man åker till fjälls på ett litet träningsläger :) :)
Låt varje dag bli din bästa!
lördag 17 september 2011
Grodungen badar bastu
Eftersom bastun varit fullproppad med en massa saker när vi byggt vår groventré var det ett tag sedan vi basta. Grodungen gillade när värmen strömmade ner över kroppen. Varje gång vi kastade på vatten på aggregatet slickad sig om munnen och tittade upp i taket samtidigt som han sa:
- Äta den?
Vi är så tacksamma för allt stöd och fina ord från er alla i samband med grodungens sjukdom förra veckan. Nu är han åter pigg, vild och glad... Vår egna lilla vilda bebbe :)
Låt varje dag bli din bästa!
- Äta den?
Vi är så tacksamma för allt stöd och fina ord från er alla i samband med grodungens sjukdom förra veckan. Nu är han åter pigg, vild och glad... Vår egna lilla vilda bebbe :)
Låt varje dag bli din bästa!
måndag 12 september 2011
Du..sa.. ma..mma... Du..sa..
- Du..sa ma...mma du..sa, stonkar grodungen mellan sina tunga andetag.
Trots att det inte ens finns kraft att säga hela orden "busa mamma", är vår lilla grodunge sugen på att vi ska busa i väntrummet på akuten.
Det var en tuff dygn för vår grodunge igår. Ja, den var tuff för hela familjen. Det slutade med att vi blev inlagda på sjukhuset. Vid 13-tiden när grodungen blev så risig att hela rummet var fullt av personal kände jag att det var dax att ringa hem mannen... Jag har alltid trott att man inte kan dö i falsk krupp, men där och då förstod jag att de kunde går riktigt illa. Som tur var befann vi oss i trygga och lugna händer. Jag blir så imponerad av hur lugnt och metodiskt de samarbetar när det blir skarpt läge.
Om det sedan är krupp eller astma han har får tiden utvisa... I dagsläget har vi inte fått några mediciner med oss hem, vilket känns läskigt. Deras motivering var att de vill att vi kommer in till dem om det händer igen, för då måste han på utredning.
Nu ska jag försöka vila och läsa lite bok. Håller tummarna för att vi alla ska få sova en skön natt.
Låt varje dag bli din bästa!
Trots att det inte ens finns kraft att säga hela orden "busa mamma", är vår lilla grodunge sugen på att vi ska busa i väntrummet på akuten.
Det var en tuff dygn för vår grodunge igår. Ja, den var tuff för hela familjen. Det slutade med att vi blev inlagda på sjukhuset. Vid 13-tiden när grodungen blev så risig att hela rummet var fullt av personal kände jag att det var dax att ringa hem mannen... Jag har alltid trott att man inte kan dö i falsk krupp, men där och då förstod jag att de kunde går riktigt illa. Som tur var befann vi oss i trygga och lugna händer. Jag blir så imponerad av hur lugnt och metodiskt de samarbetar när det blir skarpt läge.
Om det sedan är krupp eller astma han har får tiden utvisa... I dagsläget har vi inte fått några mediciner med oss hem, vilket känns läskigt. Deras motivering var att de vill att vi kommer in till dem om det händer igen, för då måste han på utredning.
Nu ska jag försöka vila och läsa lite bok. Håller tummarna för att vi alla ska få sova en skön natt.
Låt varje dag bli din bästa!
söndag 11 september 2011
Krupp
Anders är borta på övning och grodungens krupphosta kommer som ett brev på posten. Många vakande och oroliga timmar i natt, tur att jag har haft sällskap av min underbara mamma. Hostan håller fortfarande i sig men är inte konstant utan kommer mer i korta intervaller... Vi får se om det blir ett besök på akuten eller om vi klarar oss.
Ha en underbar söndag! Låt varje dag bli din bästa! <3
Ha en underbar söndag! Låt varje dag bli din bästa! <3
måndag 5 september 2011
Kursstart och tävling
Två tävlingar i orientering och uppstart på två kurser samt föräldramöte och disco för tonåringen erbjöd en vecka med fullspäckat schema...
Som tur är har mannen haft en ledig vecka från jobbet, så han har fått hålla i trådarna här hemma. Visst är det tungt när han är borta. Men jag älskar verkligen att skörda frukten från de jobbiga veckorna då han är borta i form av möjlighet att kunna få jullov, sportlov, höstlov och en vecka, några dagar av ledighet här och där tillsammans... I ett "vanligt" jobb skulle dessa möjligheter aldrig finnas. Nu går vi mot en ny vecka med mannen bort, men han åker inte förrän på torsdag... Så det är inget att fundera på än.
Båda kurserna innebär massor av fysisk aktivitet, så jag trivs som fisken i vattnet. På idrottskursen är det paddling, orientering, klättring och lite äventyrspedagogik som står på schemat. Inom kursen äventyrspedagogik, som jag läser som extra kurs på distans, var det 3½ dagar med olika äventyr från morgon till kväll.
Många nya människor och mycket fysisk aktivitet på dagarna har givit tanten en sliten och förkyld kropp, vilket gjorde att jag var osäker på om jag alls skulle kunna starta i DM-sprint. Testade att värma upp och kroppen var allt annat är pigg. Jag bestämde mig till slut ändå för att starta, det var ju säsongens sista tävling. Kammade hem ett guld, dock var inte de bästa där. Men är nöjd med att jag lyckades uppnå mitt mål att gå in under 20 minuter, dock hade jag även en önskan om att vara närmare 15 minuter än 20 minuter... Vilket jag inte lyckades med, gjorde ett misstag som kostade de minuterna...
Om jag summerar mina första tre månader som orienterar är jag hyffsat nöjd. Jag har gått från öppen fem till D35 och svarta banor under dessa månader. Vilket känns som en ganska hyffsad utvecklingskurva. Utöver det har jag även lyckas med att kamma hem två DM-guld i D35, ett i ultra och ett i sprint. Dock har jag varit väldigt ojämn, ibland känns det som att nu är jag verkligen på väg att lösa koden och ibland är jag verkligen helt vilse i pannkakan.
Låt varje dag bli din bästa!
Som tur är har mannen haft en ledig vecka från jobbet, så han har fått hålla i trådarna här hemma. Visst är det tungt när han är borta. Men jag älskar verkligen att skörda frukten från de jobbiga veckorna då han är borta i form av möjlighet att kunna få jullov, sportlov, höstlov och en vecka, några dagar av ledighet här och där tillsammans... I ett "vanligt" jobb skulle dessa möjligheter aldrig finnas. Nu går vi mot en ny vecka med mannen bort, men han åker inte förrän på torsdag... Så det är inget att fundera på än.
Båda kurserna innebär massor av fysisk aktivitet, så jag trivs som fisken i vattnet. På idrottskursen är det paddling, orientering, klättring och lite äventyrspedagogik som står på schemat. Inom kursen äventyrspedagogik, som jag läser som extra kurs på distans, var det 3½ dagar med olika äventyr från morgon till kväll.
Många nya människor och mycket fysisk aktivitet på dagarna har givit tanten en sliten och förkyld kropp, vilket gjorde att jag var osäker på om jag alls skulle kunna starta i DM-sprint. Testade att värma upp och kroppen var allt annat är pigg. Jag bestämde mig till slut ändå för att starta, det var ju säsongens sista tävling. Kammade hem ett guld, dock var inte de bästa där. Men är nöjd med att jag lyckades uppnå mitt mål att gå in under 20 minuter, dock hade jag även en önskan om att vara närmare 15 minuter än 20 minuter... Vilket jag inte lyckades med, gjorde ett misstag som kostade de minuterna...
Om jag summerar mina första tre månader som orienterar är jag hyffsat nöjd. Jag har gått från öppen fem till D35 och svarta banor under dessa månader. Vilket känns som en ganska hyffsad utvecklingskurva. Utöver det har jag även lyckas med att kamma hem två DM-guld i D35, ett i ultra och ett i sprint. Dock har jag varit väldigt ojämn, ibland känns det som att nu är jag verkligen på väg att lösa koden och ibland är jag verkligen helt vilse i pannkakan.
Låt varje dag bli din bästa!
söndag 4 september 2011
Glimtar från vår sommar
Låt varje dag bli din bästa!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)