En söndag i slutet av januari

Dåligt med träning i veckan... I morgon hoppas jag på att kroppen och knoppen ska känna sig redo att kliva igång. Redo att följa den planerade träningsplaneringen. Längtar något enormt efter den underbara känsla som ett träningspass ger... Längtar efter att känna glädjen och lyckan som sprids i kroppen efter ett pass där muskler, hjärta och lungar har fått slita. I morgon, i morgon... då är jag på G igen.

Veckan har inte bjudit på en pigg kropp och knopp. Mitt knä har tydligt visa att det måste få vila och vaden.. ja, den har inte heller varit på humör. Jag har även haft förkylningssymtom med snor, lite feber och ont i halsen. Men nu känns det som att jag är på g igen och det känns underbart! Att få svettas och slita ont är verkligen en betydelsefull pusselbit i mitt liv.

Plugget, känns strålande! Det känns verkligen så rätt. Jag är i en grupp som har likande värderingar som jag och som ser seriöst på utbildningen. Det känns verkligen toppen:) Nu hoppas jag bara på att mina csn-pengar kan komma någon gång, undra hur länge det kan ta för dem att fatta ett beslut? Skulle sitta som fint med en slant eller två :)

Dax att försöka läsa några rader till i kurslitteraturen.

Lev å må!