Grodungen på semester med sin pappa

Ett tomt hus, endast jag hemma! Det har aldrig hänt förut. Jag blev till och med  mörkrädd igår när jag kröp ned i sängen, det har nog heller aldrig hänt förut??!! Jag fick somna med lampan tänd för att jag tyckte det var så mörkt och läskigt...  ???


Det var en märklig känsla att känna att jag inte hade några tider att passa. Jag körde min träning, flummade runt på biblioteket, tog bussen hem, duschade länge, åt en mindre näringsrik middag, drack julmust, åt saffrans bulla, pressa i mig Polly och låg i soffan och plöjde en hel bok... Det var faktiskt ganska mysigt, även om jag föredrar ljudnivån och tempot när alla är hemma :)


Grodungen har haft det spännande på sin mini-semester med sin pappa hos farfar. Han har lärt sig allt om micron och vilka saker som är mindre lämpliga att värma i den. Han har även hunnit undersöka och möblera om i farfars skafferi samt riva ut farfars julpynt. Det var en sliten pappa jag pratade med i telefon... Det är inte så ofta det är han som behöver stiga upp vid 0330-tiden och Karl hade verkligen varit i upptäckarstadiet. Nu är de snart hemma och ordningen här hemma nästan återställd, endast tonåringen som saknas och han kommer hem imorgon. Längtar!


Låt varje dag bli din bäst!

Jådå!

Det har varit tyst här på bloggen... Men nu är mannen äntligen tillbaka hos oss och en lång ledighet tillsammans närmar sig med stormsteg. Det känns verkligen underbart skönt att vi har fixa den här hösten, även om jag vet att detta bara var en försmak om den kommande våren. Men det är ingenting som jag känner att jag behöver börja fundera på nu. Idag är sista dagen för i år med övningsdygn och sena kvällar. Från idag har min man ett vanligt åtta timmar jobb i tre veckor. Det är verkligen så skönt att känna att vi återigen kan dela vardagen tillsammans:)


Är nöjd med vad jag lyckas prestera med min träning... återkommer om vad och hur jag försökt rodda med träning, plugg, barn och hus. Som alltid då mannen varit borta blir jag som en klubbad säl när han kliver innanför dörren... så nu ska jag ladda batterirena med en rolig bok så jag är full med energi imorgon. Får då ska jag utmana mannen i backträningen ;) JÅDÅ!! Man kommer långt med att vara envis och målmedveten!


Låt varje dag bli din bästa!

Det blir sällan som man tänkt...

Storslagna planer för dagen... Barnvakt till barnen så att mannen skulle kunna hjälpa mig att utveckla min orientering. Planen var att vi skulle springa en banan som han gjort i somras och att vi skulle vara ute i ca tre timmar. En för dagen tonåring med kraftiga svängningar i humöret åkte med till Luleå för att göra stan undertiden vi sprang... Efter 50 minuter fick han hemlängtan. Vi lyckades i alla fall få till halva av den tänkta träningstiden. Men så här är det att ha barn, det blir sällan som man planerat. Dock inte sagt att det blir sämre, för hem hade vi med oss en betydligt gladare tonåring även om vi har skilda uppfattningar om att köpa eller inte köpa en soft-airgun.


I min dröm hade jag ännu större planer för min eftermiddag... Ett städat hus med rena fönster och nya gardiner. En seminarieuppgift färdig skriven och inskickad. Bastubad med med en låång efterföljande dusch i min ensamhet. Efter bastubad slå mig ner till dukat bord med trerättersmiddag  och möjlighet till samtal med min man och min tonåring i stillhet.


Men hur blev det egentligen? Jo, huset är städat till hälften... Vardagsrummet saknar gardiner och damsugaren ligger ute på golvet. Förberedelserna till nästa veckas skolarbete kommer att ta lååååång tid av morgondagen. Bastubadet uteblev och duschen delade jag med en vild grodunge. Förrätten kastades ner eftersom grodungen inte var på sitt bästa äta-fin-middag-humör  Men stearinljusen är tända och stämningen är på topp :))


Låt varje dag bli din bästa!

Träningen

Ligger i med träningen, så jag har kort om ork att uppdatera. Nåväl, målet för nästa säsong är faststället och träningen är inriktad mot det. Har kommit upp på en bra nivå på passen och är nöjd med antalet timmar/ vecka. Så länge man rör sig kommer man framåt!


Låt varje dag bli din bästa!

Orden och meningarna

Orden och meningarna sprutar ur vår lilla grodungen. Det var så längesedan jag var med om detta och det är så underbart att vi fått möjligheten att få uppleva det igen. Barnets språkutveckling är verkligen så fascinerande och många gånger blir man så förundrad över var de små liven har hunnit fånga upp orden??!! Ett exempel är när min tonåring var  mellan 2½-3 år. Vi är på väg till Överkalix från Umeå med buss i snöstorm. Under resan lutar han sig plötsligt fram till busschauffören och säger:
- Ursäkta, busschauffören. Hur realistsikt är det att vi kommer fram i tid?
Chauffören blev så förvånad att han först hade svårt att svara på frågan, för att inte tala om hur förvånad jag blev... När hade han hunnit fånga upp dessa ord???


Just nu befinner sig vår grodunge i en riktig spurt i sin språkutveckling och vi blir förvånade varje dag över hans förmåga att kommunicera. Ofta får vi vakna klockan 0400 till:
-KOM OCH KÖP!! MAMMA, KOM OCH KÖP!!
och om det inte är de orden han börjar dagen med så är det några sånger.
När vi läser leksakstidningar och pratar om julklappar kan han springa till dörren och ropa:
-HALLÅ TOMTEN!!! Kom tillbaka!!!!!!
eller dagens långa mening:
- När mamma kommer hem ska hon ställa tillbaka min dator här.


Jag är så tacksam att få vara en del i mina barns utveckling :)) 


Låt varje dag bli din bäst! <3

Planering

För att i dagsläget lyckas få ihop kombinationen av plugg, två barn och vad det innebär, hus, en man som alltid är borta och mina behov att träna krävs det planering... och det krävs att jag följer den om jag vill lyckas bra inom alla områden. 


För att få in träning har det blivit många pass av det som jag benämner "Stockholmsvarianten". Den innebär att man springer dit man ska istället för att ta buss eller bil. För mig blir det att jag tar bussen delar av sträckan, beroende på vilket pass jag ska springa. Dock har träningen vid flera tillfällen inneburit löpning med en aningens  för tung rygga. Men om jag väljer att känna efter att den egentligen är för tung för min lilla kropp, så kommer det att innebära att det inte blir någon träningen överhuvudtaget... Så det är bara att bita i! Det är en underbara känsla de dagar som jag kan ge mig iväg utan den tunga ryggsäcken, då känns det som att benen går som trumpinnar och att jag nästa flyger fram ;)


I dag var en svår dag... jag våndades hela förmiddagen för dagens pass. Jag försökte hitta på ursäkter för att kunna hoppa över. Men som tur var lyckades jag inte komma på någon bra ursäkt! När jag väl kom ut från biblioteket och den friska härliga höstluften luften fyllde mina lungor, kände jag hur glädjen och lyckan spred sig i kroppen... Kroppen bara skrek: TJIIIHOOO! Vad det är skoj att springa! :) Med en alldeles för tung ryggsäck lyckade jag pressa kroppen upp på den nivå jag önskade. Det är en underbar känsla!! Nu har jag en nöjd kropp och knopp... Det hade jag inte haft om jag hade kommit på en ursäkt för att hoppa över dagens träning.


Låt varje dag bli din bästa!

Sjukhus

Helgen blev inte i närheten av det som vi tänkt oss... Liten grodunge fick återigen besvär med krupp. Efter två besök på akuten i Överkalix blev det ilfart till sjukhuset i Sunderbyn. Jag har nog sällan upplevt det så långt mellan Överkalix och Luleå som den här gången. Det kändes som att vi aldrig skulle komma fram.


Väl där blev vi inlagad och grodungen fick hjälp att få ordning med andningen. Nu är det konstaterat att det är astma och vi har äntligen fått mediciner som vi kan ta hemma. Nu kan vi även åka till fjälls utan att behöva känna oro på vad vi ska göra om lilla K får problem med att andas. Nu har vi så att vi så att han kommer att klara sig även om det är en bit till vård. 


Sjukhus, alltså det är inte kul... Tiden går verkligen i så långsamt. Men en liten som fått cortison kan rummet vara i fara. Rummet ser verkligen ut som att det varit värsta festen då han gått ett varv. Gardinerna hänger på tre kvart, alla lådor är utdragna och kastade på golvet, sängkläderna är huller om buller och mitt i allt bråte springer, hoppar och skriker en liten grodunge. Lilla K blir verkligen helt speedad av denna medicin och sover ännu sämre än vad han gör i vanliga fall. Ja, hur man nu kan göra det??!! ;) Vi fick ihop strax över tre timmar nattsömn, så då förstår ni att han hade gott om tid att härja i rummet.


Sjukhus, alltså ofta känner man sig inte så ren... När man åker iväg till sjukhuset i ilfart hinner man sällan få med sig några viktiga prylar som hyigenartilkar eller några rena kläder till sig själv. När mannen kom tillbaka till oss på morgonen sa han: 
-Men oj, vad det luktar spya. Eller vad är det?
- Men hallå, vad tror du själv??!! var mitt svar. 
Självklart var det spya, lilla K hade ju spytt ned mina byxor och delar av min tröja innan vi åkte och de kläderna var ju det enda som jag hade med mig... Ja, det var härligt att få kliva in i duschen då vi kom hem! :)


Låt varje dag bli din bästa!