Sen buss in till stan innebär en snabb promenad till skolan för att hinna fram i tid till lektionen. Många ryggar att jaga som hjälpte till att hålla farten upp. På en bra bits avstånd såg jag en rygg som jag bestämde mig för att "ta" och ökade ytterligare tempot på stegen. När jag kom närmare märker jag hur han vid flera tillfällen vänder sig om och försöker öka sitt tempo. Men jag kommer närmare och när jag nästan ikapp känner jag hur snöret i byxbenet har gått upp. Typiskt, funderar på om jag ska låta det vara, jag är ju så nära att vinna...Bestämmer mig dock för att stanna och fixa det samtidigt som jag ser hur avståndet återigen ökar. Självklart återupptar jag jakten så snart jag åtgärdat problemet... När jag nästan är ikapp igen svänger han av... Så idag mötte jag en som utmana mig och jag fick inte heller vinna.
Tävlingsdjävulen bor i min kropp!
Lev å må!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar