Sätter punkt i ett av mina kapitel i livet

Tårarna rullar ner för mina kinder, ja, det är sant. Det är inte tårar av sorg utan tårar av lycka och lättnad över att pressen från studierna äntligen är över. Snart, närmare bestämt imorgon, får jag sätta punkt i ett av mina kapitel i livet och det blir dags att starta ett nytt. Ett nytt kapitel i mitt liv som inte kommer att präglas av tentaångest eller rädsla över att skrivuppgifterna inte ska räcka till. Ett kapitel som inte kommer att innebära sena nätter för att plugga, läsa eller skriva. Ett nytt kapitel som innebär att jag kommer ha tid att lyssna på mina barn och vara närvarande när jag är tillsammans med dem. Ett nytt kapitel som även kommer betyda några fler slantar i plånboken... Kanske vi unnar oss en resa till solen?


Det är många tårar som gjort mina kinder våta i vår... Resan till mål har inte på något sätt varit enkel. Den har kantas av många både fysiska och psykiska utmaningar, vilket gjort att jag många gånger har tvivlat på om det överhuvudtaget ska gå att ta sig till mål. Det har varit många sömnlösa nätter med en liten grodungen som haft ont och även nätter av oro inför ingreppet i hans tarm samt en man som varit mer borta än han varit hemma.


Men nu är det över och jag lyckades med min studie långt över mina förväntningar :) Min handledares bekräftelse på mitt arbete talar sitt tydliga språk! Tusan vad duktig jag är och vad jag kan mycket!  :)


Efter allt slit väntar nu en sommar med en man som får semester i åtta veckor! Det betyder att grodungen förmodligen redan imorgon går på sommarledighet. Jag lovar det var värt att slita här hemma ensam, för nu får jag betalningen för det!


Vilken härlig dag! Låt varje dag bli din bästa!

Den tog mitt liv...

Den tog mitt liv... och i eftermiddag fick jag tillbaka det! Den blev inte perfekt, glömde en sak som jag hade tänkt fixa innan jag lämnade in och en grej lämnade jag medvetet för att jag inte orkade längre..... och har förmodligen en massa saker som jag missat för att jag blivit blind i mitt eget arbete. Men det jag kan säga med säkerhet är att jag gjorde mitt bästa, och det blev inte bättre än vad det blev.  Jag tänker inte låta tvivlet kliva in, även om det knackar på. Jag gjorde mitt bästa och det är gott nog. Sedan är det ju bara att fixa till det som är fel.


Dagens firades med att vara helt närvarande med mina älskade barn :) Att äntligen kunna vara tillsammans med dem utan att tankarna samtidigt snurrar på hur uppsatsen kan utvecklas. Det är underbart att ha fått tillbaka sitt liv och på fredag får jag även tillbaka min man och livet blir återigen komplett :))


Dessutom har det utlovas att värmen kommer på fredag! I helgen ska det firas med skumpa och årets första tävling i skogen såklart  :)) TJIIIHOOOO! Vi klarade det!! 


Låt varje dag bli din bästa!

Snö, snö, snö :)

Forsätter att älska när detta vita guld som kommer ner från skyn. I går bjöd vädret på massor av vitt guld och vind, vilket gav en prefekt utmaning för mina stegintervaller. För att vara effektiv genomfördes passet på vägen till skolan, vilket innebar att jag även fick ett bra återhämtningpass på eftermiddagen. Dock är min form långt från en 24 timmars-form, för det var slitigt att ta sig hem. Tyvärr kan jag inte skylla på att ryggsäcken var tung, för den innehöll bara lite kläder för ombyte och några få skolprylar. Tur att det är länge till det är dax att stå på startlinjen ;) 


Nu är väskan packad för att åka till min älskade hemby. 


"Livet är inte som du tror, tänker eller vill - det är som det är"


Låt varje dag bli din bästa!

Gott och blandat

Regnet har verkligen vräkt ned hela dagen här i byn... Men när jag drog på mig löparkläderna nu på kvällskvisten tittade solen fram och temperaturen visade hela +7! Det blev verkligen en underbar sväng på 60 minuter som dock startade lite trevande. När jag är stressad blir min andning när jag springer så påverkad, vet inte om det är så för alla? Men jag har väldigt svårt att hitta lugna djupa andetag när jag känner mig stressad. Det tog ett bra tag innan jag kunde hitta andningen, men när jag väl gjorde det gick det kanoners och som bonus försvann stressen. Planen var ett lugnt distanspass för att vara pigg för morgondagens träning. Men när allt hade fallit på plats kändes kroppen så pigg att passet förvandlades till snabbdistans istället. Nu sitter jag här helt nöjd och funderar på om jag ska skriva några fler rader på mitt ex.jobb...


Är i en svacka just nu med ex.jobbet och känner mig en aning vilse, men antar att de hör till. Men det är det som gör mig så enormt stressad. Jag vet att jag måste prestera nu om jag ska kunna åka till Svalbard i maj. Jag känner mig så osäker just nu att jag nästan önskar att min handledare kunde sitta bredvid mig när jag skriver och svara på alla mina frågor. Men som sagt jag antar att det är det här som det handlar om att skriva ett ex.jobb... att det är en process som växer långsamt fram. Så det är väl bara att försöka finna tålamodet och knoga på. 


Jag har ett nytt måste ha som jag varmt måste rekommendera, Plackers twin!! Jag är "beroende" av tandtråd och den här är grym!! Det blir verkligen så rent i munnen och man känner verkligen hur den får bort plack. Jag skulle kunna bli anställd som deras försäljare, för jag har bara en massa lovord om denna PLACKERS TWIN! 


Jag är ensam hemma, för att jag behövde få ro att jobba med skrivandet. Jag har verkligen använt tiden väl. Men nu när jag känner att jag inte orkar fundera något mer idag så känns huset stort, tyst och ödsligt. Tur att de kommer hem imorgon.


Gott och blandat från mitt liv just nu. Låt varje dag bli din bästa!

Ritsem - Sitasjaure-Ritsem

Påskhelgen tillbringades som sedvanligt ute på tur i fjällvärlden. Vädret var precis så växlade som det kan vara i detta underbara landskap. Vi fick allt från strålande sol till snöstorm från plusgrader till minus 28. 

 Resan i punktform

• Bästa pryl: Bivackskor!
• Onödigaste pryl: Cityhjulen till vagnen... ÖHH?? Allt tänk om att gå lätt, vart tog det vägen??!! ;)
• Bästa överraskningen: Mitt favorit vin i PET-flaska
• Sämsta: Fäste men inget glid... fördrar glid långt mer än fäste!
• Upptäckt: Karl har blivit tyngre. Jösses, vad jag fick slita! Är glad att jag inte åkt något med honom i vagnen före resan, bättre att inte veta ;) Mannen fick sig några slängar av mitt humör när det var som tyngst.

Självklart har vi fått den mega snygga fjällbrännan med ett ansikte brunt som pepparkaka och kritvita panna ;)


Låt varje dag bli din bästa! 

Hur lyckas jag ?!!

Hur lyckas jag??!! Kan bli så less på mig själv, var på biblioteket igår eftermiddag för att förbereda så att dagens plugg skulle bli så bra som möjligt... När jag kom hem upptäckte jag att jag hade lämna kvar min datasladd. Det är andra gången det händer, hur lyckas jag?!! Kan verkligen bli så trött på mig själv!!


Dax att åka en snabbis till bibblo... SUCK!


Låt varje dag bli din bästa!

Lilla, lilla söta grodungen

Så kom veckan då grodungen skulle få hjälp... Tur att jag sällan tänker det värsta. I och för sig var jag glad och lättad över att undersökningen inte blev när mannen var i Norge, för visst kunde jag konstatera av det som stod att läsa i kallelsen att detta förmodligen inte skulle bli en lätt resa... Men tur att man inte vet i förväg hur det kan bli.


Vår resa ner till Umeå startade lite senare än vi hade hoppats på. Den som känner oss är inte förvånad, ännu än gång valde jag att packa på morgonen. Att jag aldrig lära mig vinsten med att packa dagen före. Detta resulterade i att mannen upplyste mig om att en av mina väskor blivit kvar hemma... Den med alla böcker som jag behövde läsa, min plånbok och min telefon. Jag blev såklart tok stressad över detta i några minuter, men insåg även att förmodligen var det nog lika bra att böckerna blev kvar hemma. Men visst hade det varit bra att ta med sig "plånkan" och mobilen...


 I övrigt gick resan helt över förväntan. Grodungen var ju fastande, så inga mutor var tillåtna och kan ju tilläggas att denna unga man verkligen ogillar att åka bil samt befinner sig i trottsåldern. Men han var på förvånansvärt gott humör, kanske för att det inte fanns någon energi i kroppen? ;) Vi stämplade in på Barnavdelning 2 i Umeå några minuter före 10, så vi hann i tid! 

Till grodungens stora förtjusning fanns det en stor Brio tågbana, en av hans favvo-leksaker. Så han satte igång med att leka direkt vi klev innanför dörren. Men när de såg att vi hade anlänt startade direkt "processen" tömma grodungens tarm från allt slagg. Vi fick vårt rum och grodungen fick sin "färdknäpp", nål i handen och sond genom näsan med det som skulle tömma tarmen. Denna sond skulle han ha i ungefär 4 timmar. Från början satt påsen på en ställning, så när han satte i väg i sin vanliga fart var det bara att springa efter med ställningen...

 Vi insåg ganska snart att detta skulle förmodligen inte fungera i fyra timmar. Så efter ett tag kom en sjuksköterska med den briljanta idéen att placera det som var på ställningen i grodungens ryggsäck. Nu kunde han leka, krypa och springa som vanligt i två timmar. Sedan  var det dax för en massa bajskalas som slutade med att grodungen tillslut fick en egen tågbana på rummet. För vi hann bara till lekrummet innan det återigen rann avföring efter benen.  Han blev lika ledsen varje gång som han blev tvungen att avbryta leken för att gå tillbaka för att byta blöja och kläder.

Vi roade oss med tågbana, läsa bok, sjunga, se film och att spana på saker utanför fönstret. De fyra timmarna med sond växte till sju timmar... Jag säger det, vilken tur att vi inte visste i förväg hur länge han skulle plågas med det. tillslut somnade vår kille av utmattning och vaknande inte när han bajsade eller när vi bytte blöja. Jag ska säga att vår grodunge är en riktig hjälte, de sa att vi ska vara glad om den får sitta i tre timmar. Han fixade sju!!! Vid 22 plockades allt bort och han fick dropp. Han hade varken ätit eller druckit sedan vi åt frukost före kl 06 på morgonen. Ja, vilken kämpe!!!

På morgonen vaknade han strax efter fem och vid 0530 började allt med förberedelserna inför undersökningen. De var inte nöjda med tömningen, vilket gjorde att han även blev tvungen att ta vattenlavemang. Jag har aldrig varit med om det men de som gjort det säger att det är hemskt. Men efter mycket svett och många tusen tårar senare fick äntligen avföringen "rätt" färg och utseende. Strax före 08 blev vi hämtade, men före det hann vi leka med tågbanan. Grodungen hann även med att fråga efter köttbullar. Han gick själv fram till sjuksköterskan och sa:

- Doktorn, kan jag få köttbullar? 

Hon lovade att när han kom tillbaka skulle han få äta hur mycket köttbullar han ville.

Undersökningen och operationen gick bra. De hittade en polyp ca 10 cm upp i hans tarm som de opererade bort. Tjocktarmen såg hel och fin ut, så de besvär han haft med blod i avföringen och smärta var på grund av en polyp som var lika stor som en "spelkula"! De berättade även att han förmodligen har haft den hela livet och att den växt eftersom. En polyp är oftast ofarlig, men för att vara helt säker så har de skicka iväg den på analys. De var väldigt tydliga med att säga att vi absolut inte behövde vara oroliga. Det känns så underbart att skönt att det här nu är över, att de hittade "felet", att det var något ofarligt och att vår grodungen aldrig mer behöver ha så ont. Lilla, lilla söta grodungen var så tapper! Väl uppe på avdelningen och efter det han piggnat till åt han köttbullar med god aptit.

Resan hem gick även den över förväntan. När vi stannade på det omtalade "krysset" i Skellefteå för att köpa mat sa grodungen vi flera tillfällen:

-Å vad mysigt vi har! :)

I natt har vi alla sovit som stockar! Det var längesen jag sov så djupt. Nu håller vi tummarna för  att det är detta som gjort att grodungen haft så kämpigt med sömnen. Kanske, kanske vi går mot att få sova till klockan 06... det skulle vara ljuvligt!!

Tusen tack till alla för er omtanke och era värmande ord! Det har verkligen varit jobbigt och vi har varit ledsna. Vi är så oerhört tacksamma över att de besked vi fick var positiva. Mina tankar går direkt till dem som inte får möjlighet att åka från sjukhuset glada och lättade. Mamma och pappa, vi skulle aldrig klara oss utan er! Ni är bäst! <3

Låt varje dag bli din bästa!