Några bilder...

Några bilder på vad lilla grodungen roar sig med när kylan har fångat oss i ett järngrepp...

"Snuttposition nummer 1" görs i samband med Postis Per :)

Städa och tvätta, att jobba är bland de roligaste som finns

Fixar ordningen i bokhyllan

Mycket nöjd med vårt litterära utbud

Missnöjd över att det inte går att stänga garderobsdörren själv

Tränar på att klä av och på sig själv, med byxan på huvudet känner han sig mycket tjusig

Är nöjd med sin nya overall, den bär han gärna inomhus i väntan på lite mildare temperatur



Lev å må!

Nu har det hänt...

Nu har det hänt, de jag vetat så läng, att denna dag kommar att komma. Nu är den dagen här, tonåringen gör nu med lätthet mer armhävningar och chins än jag... Bara inse att det kan bli svårt att jaga i kapp....

I går fixade tonåringen alla rätt på biologiprovet. Jag är så glad för att han äntligen fått skörda frukten från allt jobb han lägger ner på läxorna, att han fick bevis på att det lönar sig att plugga. Det var så roligt att se hur nöjd han var. Det här känns som att vi är på väg in i en positiv spiral när det gäller skolan.

Kanske, kanske är det så att tåget nu har stannat på min perrong.  Jag hoppas att jag hinner stiga på innan det lämnar stationen... Fast med tanke på hur det varit med tågen i veckan, borde det inte vara några problem att hinna med ;)

Funderar på om jag ska hänga med Johanna och hennes kära på ultra-intervaller... temperaturen visar nu -30, så det känns som att jag förmodligen kommer att ställa in. Det har ju lovat plusgrader nästa helg...

Lev å må!

Besiktning

I går var det besiktning av grodungen. Jag tyckte det skulle bli så kul att gå dit, för han har verkligen utvecklas så mycket... Stolt traskar jag mot bvc för att få "visa" upp mitt praktexemplar som grodungen;) Ni kan ju gissa om han var på humör att visa upp alla sina trix, NOT!! Han var på helt galet dåligt humör, skrek ihållande i 45 minuter och ännu högre om vår bvc-sköterska alls försökte titta på honom. När läkaren kom in blev ilskan ännu värre, så hon valde att inte gör någon undersökning alls. Han ska ju till Sunderbyn på sjukhuset på fredag, så hon tyckte att det kanske är bättre att ta det då istället... Nå, väl under stora protester, höga skrik och mängder av tårar fick vi i alla fall ge honom sprutan och veta hans vikt och längd, 8940g och 79cm. Vår lilla, lilla skrutt till grodunge.... :)

Nu kan han säga "ove", hans kompis Loves namn... så gulligt! Även ordet yoghurt kom i morse :) ...det är så spännade att ta del av barn och tonåringars utveckling.

Lev å må!

Alla pratar om det

Alla pratar om det, så även jag... Vädret, denna otroliga kyla som har fångat Norrbotten i ett järngrepp. Ryktet säger att temperturen kommer att gå ner mot -45 och att det kommer att dröja till nästa vecka innan kylan släpper greppet. Erkänner att nu tycker även jag, "vinter -älskaren", att det börjar räcka... Min kropp är så genom fusen hela tiden så det blir svårt att få någonting gjort, det är som att kroppen har ställt in sig på sparlåga. Den vill bara ligga stilla under flera lager av filtar för att vänta ut denna vargavinter. Kanske är det så här det känns för björnen i sitt ide?

Dax att krypa tillbaka under mina fyra lager av filtar, mitt egna lilla vinteride... Gissar att jag kan känna mig blåst på morgondagens löpning... Det är inte ofta som jag blir besegrad av kylan. Jag kommer nog att få räkna med att denna vecka kommer att innehålla många tillfällen av förluster i mitt kriget mot kylan.

Nu visar temperturen härliga -32... Om några dagar kanske vi tycker att detta känns som rena sommarvärmen ;)

Lev å må!

Jag sitter på perrongen

Jag sitter på perrongen och väntar på mitt tåg, tågen passaerar ett efter ett. Men det blir aldrig min tur att kliva på och åka med... Jag fortsätter att vänta, snart borde det bli min tur att åka med.

Med risk att detta inlägg upplevs tungt, trist, jobbigt och tråkigt. Förra fredagen fick vi möta livet när det verkligen är som tråkigast. Det var en i raden av alla motgångar som vi mött sedan november... Försöker att vara positiv, försöker att se hur detta kommer att göra oss än starkare och hur detta kommer att göra oss till bättre och ödmjukare människor. Men erkänner att det just nu är lite för många droppar i bägaren. Men visst är det så att när jag väl nått botten så kan det bara bli bättre? Undra om detta är botten, eller om det väntar ännu mer runt hörnet. Ingen idé att oroa sig, det som sker det sker.

Men visst har jag oerhört mycket att vara lycklig och glad över. Min tonåringe är nog den finaste och den mest underbara tonåring som finns. Alltid så nöjd, tacksam och empatisk. Lilla grodungen som utvecklas i rasande takt och som vi numera kan föra en dialog med. Det är verkligen en så underbar känsla att känna att vi pratar och förstår varandra, allt från hundarns kiss och bajs i snödrivan till hur vi behöver göra upp eld i kaminen för att det är kallt... Ja, det är verkligen lycka! :)

Är så oerhört glad och lycklig för att min lillebror har fått ett super jobb på Svalbard, som innebär att han får jobba med det han älskar, får bra lön samt vistas i den miljö som han trivs bäst i. Är så glad och lycklig över att han får den här chansen! Hejja lillebror! Tack mina kära underbar kusiner för att ni hjälpt lillebror till att få uppleva detta!

Jag har börja träna lite smått... Längtar så efter att få träna riktigt hårt och skoningslöst. Men om jag ska se glädjen i det lilla, så är jag oerhört lycklig att jag  joggade 2x4km i onsdags med ryggsäck och att det inte gjorde alltför ont i knät eller vaden. Sedan att jag även fått till två pass till i veckan med 4 km löpning,  det ska jag vara glad för...

Resultatet med min vad ser man nu tydligt... den ligger fint som en liten boll långt ner på vaden... kanske gjorde jag fel beslut som inte uppsökte sjukvården när jag kom hem från Björkliden? Men nu är det nog försent att göra något åt det, det är bara att gilla läget. Jag har numera bara endast 1½ vad... Men detta kommer att göra mig ännu starkare, i alla fall i psyket ;)

Ibland får man lite mer att bära. Vi forsätter sakta fram på livets stig med lite tyngre ryggsäck men med starkare kropp...

Lev å må!

Näsan ovanför vattenytan

Vi kämpar för att hålla näsan ovanför vattenytan. Livet fortsätter. Igår blev det massor av gjort på Sagovägen. Det bakades två olika sortens matbröd, det städades, det veckohandlades, det pluggades, gården skottades, det busades med grodungen och det pratades med tonåringen.

Dock ingen träning... förmodligen ingen idag heller. Men snart är jag på gång igen, ingeting ska kunna stoppa mig i år från att uppnå mina personliga mål.

I morgon är det dax för första examinationen en muntligpresentation. Uppgiften är färdig skriven och kräver bara en genomläsning. Håller tummarna för att jag kommer att kunna vara där...

Livet fortsätter och vi tillsammans med det... Lev å må!

En fråga om balans?

Vilken omtumlade vecka... Ja, kanske inte en vecka som jag kommer att minnas med glädje. Men allt handlar väl om jämnvikt, det måste alltid vara lite av både gott och ont. När jag summerar denna vecka anser jag tyvärr att den innehöll allt för stor del av sorg... Att uppleva sorg skapar känslan, varför just vi? Varför? Men det finns ingen som kan ge svar, för det finns inga svar... Det finns saker som vi människor inte kan påverka, utan det är bara att försöka acceptera att det här är livet när det är som tråkigast...

Mitt i denna sorg ska jag nu försöka presetera, försöka skapa en massa ord på ett papper... Ord som just nu inte alls vill infinna sig, för att hjärna har fullt upp med annat. Men utan dessa ord på pappret blir det inga poäng, vilket gör att det inte heller blir några pengar från csn... Jag har verkligen strula till det med alla mina tillgodoräkningar.

Jag vet att träning brukar fungera bra på mig i stressade situationer... Men tyvärr så får jag inte heller träna. Just nu känns det som att jag sitter i en rävsax och jag önskar att det verkligen fungerade att dra täcket över huvudet.

Efter regn kommer alltid solsken... Undrar när solen kommer att stråla från klarblå himmel och värma mitt ansikte. Jag lovar att jag längtar efter den dagen!