Planering

För att i dagsläget lyckas få ihop kombinationen av plugg, två barn och vad det innebär, hus, en man som alltid är borta och mina behov att träna krävs det planering... och det krävs att jag följer den om jag vill lyckas bra inom alla områden. 


För att få in träning har det blivit många pass av det som jag benämner "Stockholmsvarianten". Den innebär att man springer dit man ska istället för att ta buss eller bil. För mig blir det att jag tar bussen delar av sträckan, beroende på vilket pass jag ska springa. Dock har träningen vid flera tillfällen inneburit löpning med en aningens  för tung rygga. Men om jag väljer att känna efter att den egentligen är för tung för min lilla kropp, så kommer det att innebära att det inte blir någon träningen överhuvudtaget... Så det är bara att bita i! Det är en underbara känsla de dagar som jag kan ge mig iväg utan den tunga ryggsäcken, då känns det som att benen går som trumpinnar och att jag nästa flyger fram ;)


I dag var en svår dag... jag våndades hela förmiddagen för dagens pass. Jag försökte hitta på ursäkter för att kunna hoppa över. Men som tur var lyckades jag inte komma på någon bra ursäkt! När jag väl kom ut från biblioteket och den friska härliga höstluften luften fyllde mina lungor, kände jag hur glädjen och lyckan spred sig i kroppen... Kroppen bara skrek: TJIIIHOOO! Vad det är skoj att springa! :) Med en alldeles för tung ryggsäck lyckade jag pressa kroppen upp på den nivå jag önskade. Det är en underbar känsla!! Nu har jag en nöjd kropp och knopp... Det hade jag inte haft om jag hade kommit på en ursäkt för att hoppa över dagens träning.


Låt varje dag bli din bästa!

Sjukhus

Helgen blev inte i närheten av det som vi tänkt oss... Liten grodunge fick återigen besvär med krupp. Efter två besök på akuten i Överkalix blev det ilfart till sjukhuset i Sunderbyn. Jag har nog sällan upplevt det så långt mellan Överkalix och Luleå som den här gången. Det kändes som att vi aldrig skulle komma fram.


Väl där blev vi inlagad och grodungen fick hjälp att få ordning med andningen. Nu är det konstaterat att det är astma och vi har äntligen fått mediciner som vi kan ta hemma. Nu kan vi även åka till fjälls utan att behöva känna oro på vad vi ska göra om lilla K får problem med att andas. Nu har vi så att vi så att han kommer att klara sig även om det är en bit till vård. 


Sjukhus, alltså det är inte kul... Tiden går verkligen i så långsamt. Men en liten som fått cortison kan rummet vara i fara. Rummet ser verkligen ut som att det varit värsta festen då han gått ett varv. Gardinerna hänger på tre kvart, alla lådor är utdragna och kastade på golvet, sängkläderna är huller om buller och mitt i allt bråte springer, hoppar och skriker en liten grodunge. Lilla K blir verkligen helt speedad av denna medicin och sover ännu sämre än vad han gör i vanliga fall. Ja, hur man nu kan göra det??!! ;) Vi fick ihop strax över tre timmar nattsömn, så då förstår ni att han hade gott om tid att härja i rummet.


Sjukhus, alltså ofta känner man sig inte så ren... När man åker iväg till sjukhuset i ilfart hinner man sällan få med sig några viktiga prylar som hyigenartilkar eller några rena kläder till sig själv. När mannen kom tillbaka till oss på morgonen sa han: 
-Men oj, vad det luktar spya. Eller vad är det?
- Men hallå, vad tror du själv??!! var mitt svar. 
Självklart var det spya, lilla K hade ju spytt ned mina byxor och delar av min tröja innan vi åkte och de kläderna var ju det enda som jag hade med mig... Ja, det var härligt att få kliva in i duschen då vi kom hem! :)


Låt varje dag bli din bästa! 

Coops e-handel

Säger det igen:
-WOW!! vilken grej det är att kunna handla och få maten hemlevererad! Det är verkligen så skönt att slippa hoppa i bilen och köra 30 km tur och retur för att handla mat med trötta och hungriga ungar.


Det är bara att "klicka" hem maten och sedan kommer den hem till dig... De som levererar bär till och med in maten i huset!!! Snacka om lyx, jag känner mig nästan som en Hollywood- fru ;)


Nu ska jag njuta av en god frukt i från min överfulla fruktskål :)

Låt varje dag bli din bästa! <3

Bara en natt kvar

bara en natt kvar utan min älskade man hem. Sent imorgon kväll kommer han hem och blir hemma lite mer än en vecka... som jag längtat efter en "vanlig"  jobbvecka :)

Låt varje dag bi din bästa! <3

Blev reservplan C

Punktering på min cykel och inga slangar hemma, gjorde att jag redan i måndags visste att de skulle bli plan B gällde min träning idag... Plan B som innebar att grodungen skulle somna i löparvagnen för kvällen medan jag sprang några tempoökningar. När jag hämtade lilla söta grodungen från förskolan visade sig att han var helt slut. Man kan ju lätt bli det när man har långa dagar på förskolan och väljer att stiga upp vid 04-snåret ;) Så det fick bli reservplan C, en vilodag.  Barnen  är ju viktigast och idag fanns det ingen kraft för grodungen att göra något annat än en helt vanlig kväll. Hoppas på att få piska kroppen imorgon istället.


I eftermiddag fick vi vår veckohandling levererad fram till dörren... Det var precis så underbart som jag trodde! Det är verkligen värt de 149 kr som det kostar för att slippa stressa till affären med en trött grodungen och en hungrig tonåring. Vi är även nyfikna på att testa varianten med recept. Kanske får bli det nästa gång?


Imorgon kväll kommer mannen hem igen... Längtar!


Låt varje dag bli din bästa!

En snäll tonåring

En snäll tonåring som varit barnvakt så jag kunde springa snabbdistans. Sedan har han agera som min styrketränare och plåga mig i en mängd jobbiga övningar. Skönt, behövde verkligen bli av med lite stress. 


Nu ska jag försöka fundera på vad och hur jag ska ta mig an med det besvärliga mailet som jag öppnade i kväll. Varför oroa sig för morgondagen när jag kan leva idag ;)


Låt varje dag bli din bästa!

så där...

Så där... nu känns det redan mycket bättre! Men en plan i den ena fickan och en reservplan i den andra så kommer även detta skepp att segla vidare denna vecka... 


Om du har tid över rekommenderar jag Mårten Klingbergs inlägg i Runners World. En helt underbart duktig skribent som verkligen kan locka mig till skratt... han skriver rakt på och träffade :)  I nyaste numret av Runners lyfter han ämnet "att träna ska vara roligt" :)


Låt varje dag bli din bästa!

Inte omöjligt, men

Alla vi som är gift med en som arbetar inom försvaret vet om att det kommer perioder som innebär att de är borta mest hela tiden. Jag kan bara tänka mig hur det är för dem som har sin make/maka på utlandstjänst. Då det även innebär att det finns en hemsk verklighet att oroa sig för.


Ingenting är omöjligt... Men just nu har jag ingen aning om hur vi ska lyckas ro i land det här skeppet. Jag vet att jag inte är ensam om att känna så här och att det finns de som har det långt mycket värre än vad jag har. Men nu är det mycket... Borde kanske försöka ta mig ut på en träningsrunda för att få ordning på tankarna och få ny energi för att orka dra vårt skepp. 


Mannen åker tidigt, tidigt imorgon och just nu vet jag inte hur jag ska lyckas rodda allt... Tur att jag vet att ingenting är omöjligt. Imorgon känns säkert allt bättre igen...


Låt varje dag bli din bästa! <3

Patrull - rogaine

Patrull -roagine, säsongens sista tävling. Trots att jag inte upplevde att mina ben gick som trumpinnar visade sig än en gång att farten finns, dock behövs mer kartträning.  I dagens tävling saknade vi även rutin och det taktiska tänkande, vilket resulterade i 28 missade poäng som vi sprang förbi men inte tog och kanske en aning helt fel vägval. Vi lät tävlingsstressen ta över... Men nästa år kommer vi tillbaka med lite mer rutin och träning på orientering!

I går sprang jag säsongens sista individuella tävling i orientering. Började lite svajigt med två rejäla bommar i början av tävlingen, men efter det jobbade jag mig sakta uppåt. Gjorde även två onödigt långa men säkra vägval, var så rädd att börja irra igen. Avslutade starkt med flera bra sträcktider och landade tillslut på en fjärde plats.

Visst kände benen av förra helgens träning med 10½ timme löpning i fjällterräng. Men lyckades ändå piska kroppen ganska rejält både igår och idag. Idag var spyan nära, men lyckades få den att vända.

Blickar tillbaka på säsongens första tävling och konstaterar att visst har jag utvecklas :) Började med orientering i maj och då trodde jag aldrig att jag reda i år skulle fixa  svarta banor. Visst är jag ojämn, ibland går det som tåget och ibland är jag verkligen helt borta... Men så är det ju när man är nybörjare.

Låt varje dag bli din bästa!

Vad säger fröknarna på förskolan

När vi frågar grodungen vad fröknarna säger på förskolan berättar han gladeligen:


- Tom in Karl! Tom in!


- Men vad gör du när de ber dig komma in?, frågar vi


- Nä, nä... ropar grodungen samtidigt som han visar hur han springer iväg


-Vad säger fröknar mer?


Återigen berättar han med stor förtjusning:


- Ajabaja, Karl! samtidigt som han skrattar


Vi gissar att vår förskolas pedagoger har fullt upp med vår gulliga busunge. Tur att han i alla fall vågar stå för all sina bus ;)


Men han är inte bara busig... utan även väldigt väldigt gullig. I morse väckte han mig med orden:


-Jag tycker om min mamma. Äkar dig min mamma! <3


Låt varje dag bli din bästa!