Mycket ska hinnas med på en dag

Igår var en dag med många olika uppdrag... Dagen började med examination som var väldigt annorlunda. Vår examinator hade så mycket annat att stå i att han kom för sent, pratade i telefon under redovisningarna och ibland var han inne i klassrummet och vid många tillfällen var han inte det. Lektionen började med att han berättade vad vi skulle redovisa och vad han ville att vi skulle få med. Jag kände hur irritationen steg inom mig, om man har en muntlig examination tror examinatorn att man som student inte har förberett sig???!! Skandal, säger jag! Nå, väl vi gjorde det vi planerat att göra... Och hur det gick är svårt att veta eftersom examinatorn inte gav någon feedback. Men vi var nöjda och kände att vi fått fram det vi ansåg vara relevant för åhörarna.

På lunchen fick jag samtal från förskolan, liten hade blivit sjuk och pappan svara inte i telefon. Kände återigen hur irritationen steg i kroppen... Hur kan pappan välja att inte ta med telefonen med på sin fys när han vet att jag har examination och ingen bil! Fick ta hjälp av en vän som ringde hennes man som i sin tur fick i uppdrag att leta reda på min man... Tack för hjälpen! Ni kan ju gissa om min man hörde en glad röst när han tillslut ringde upp mig.

Eftermiddagen spenderades på stan med en god vän i väntan på Vårruset. Underbart att bara kunna strosa och skratta lite på stan.

Löpningen... Besluta mig för att ställa upp trots förkylning. Vill påpeka att jag aldrig har ställt upp i detta lopp tidigare, så jag var inte riktig insatt i spelreglerna. Plikttrogen som jag är placera jag mig ganska långt bak i fållan för löpning under 30 min. Jag vill ju inte riskera att vara ivägen för de som ville springa fort... Då hade jag ingen aning om att det var ganska många som inte brydde sig om de olika fållornas betydelse. Så när starten gick kände jag ännu en gång hur irritationen steg i kroppen och den här gången så mycket att jag nästan hade kunna vara otrevlig... Alltså det är inte kul att börja en tävling med att nästan gå de första 500 meterarna för att det finns ett stort antal av dessa kvinnor som har placerat sig i löp-fållan som egentligen är promenerare... Så det första två kilometrarna vart i ett mer små-lunkade. Efter det kunde jag lägga mig på en inte för ansträngade nivå men lagom med tanke på min förkylning. Passerade mållinjen efter 22.52... men är glad att jag inte var i någon toppform och att denna tävling inte var något av mina huvudmål, för då hade jag nog blivit galen.

Väl hemma var det bara att kasta sig i duchen för att sedan åka till akuten med lilla grodungen som hade krupp. Där blev vi i två timmar med olika behandlingar för att få bukt på besvären... Vid 01 låg jag i min säng och läste Utemagasinet samtidigt som jag lyssnade på hur besvären för grodungen lättade.

Mycket ska hinnas med på en dag!

Låt varje dag bli din bästa!