Jag har dragit högsta vinsten

När jag för många år sedan kysste min blivande man på Puben P visste jag inte att jag i det ögonblicket drog den hösta vinsten. Jag är verkligen så lyckligt lottad :)) Det liv som jag lever just nu sliter hårt på mig... kroppen ger signaler om att jag behöver saknat ner. Men som det är just nu finns det inte möjlighet till det. Jag måste verkligen fixa det här för att kunna ta min examen till sommaren. Min man ser att det är tufft för mig just nu... För att jag ska kunna lösa detta och rodda hemmet medan han är borta gör han allt för att det ska bli det bästa av den här situationen. Han var ledig torsdag och fredag förra veckan, de dagarna ägnade   han åt att fylla frysen med matlådor som vi kan värma till middag. Han vet hur viktigt det är för mig att vi äter bra mat och för att ta bort stressen från mig med att laga mat efter en lång dag med trötta barn lagade han mat i dagarna två.  Det går inte i ord att beskriva hur mycket kärlek det är i en sådana handling, för mig känns det som det är en av de bästa presenterna jag kan få.


I söndags städade han hela huset medan jag satt med näsan i boken. För han vet att jag har svårt att plugga om huset är kaos... Han vet att jag tycker om ordning. Hur mycket kärlek och omtanke är det inte i en sådan handling? Jag har verkligen dragit högsta vinsten! Tack min man för att du är du! Jag älskar dig!


Låt varje dag bli din bästa!

När jag blir pensionär

När jag blir pensionär vet jag att jag kommer att prata om detta träningspass till mina barn och barnbarn... eller egentligen tror jag att de förmodligen kommer att ha hört den här historien flera gånger före jag går i pension. Jag kan se framför mig hur mina barn och barnbarn märker hur historien växer vid varje tillfälle som jag kommer att berätta den samtidigt som de förmodligen kommer att tänka nu är hon igång igen... 


Det legendariska träningspasset som jag så ofta tänker på är när jag och min man simmade från Unbyn till Avan. Det var i mina förberedelser till tävlingen ö till ö som jag simmade mellan de små öarna kring byn och en dag bestämde vi oss för att testa simma till Avan. När jag brukar stå och vänta på färjan brukar jag tänka på  när vi kom ner för älven och klev upp bredvid färjan. Vid färjan tog min man bilen  medan jag lubbade hemåt. När jag springer på vägen nere vid älven här i byn brukar jag tänka på hur förväntansfulla och laddade vi var när vi gick ner i vattnet och började vår färd ned efter älven.


Att simma mellan Unbyn och Avan med efterföljande löpning i våtdräkt är ett av de häftigaste träningspassen jag gjort i hela mitt liv :)) Det är ett träningspass som jag tror att det inte är så många som har gjort mer än jag och min man. Det är ett träningspass som jag tycker är hur coolt som helst... Jo, förresten en av mina meriter är att jag har simma mellan Unbyn och Avan, hur coolt låter inte det??!! ;)


Mitt sätt att försöka tanka kraft och energi till min slitna kropp är att tänka tillbaka på situationer där jag kände mig stark och oövervinnlig... Att återskapa den känslan gör att kroppen upplevs som vid det tillfället. Nu är det åtta veckor kvar...


Låt varje dag bli din bästa..... fast just nu handlar det mest om att lösa problemen för att snart kunna vara tillbaka i att leva NU.

Idag fick jag spåra i pudersnö

En dag där  jag jobba lite på många uppgifter... har nu valt område på mitt examensarbete..... Jag ska studera ämnet Idrott och hälsa ur ett genusperspektiv....... Hur låter det? Undra om det är ett bra val eller om det är för stort? Känner mig helt vilsen, hoppas att jag kan få lite tips och råd och kanske några svar på seminariet på onsdag... 


Istället för lunch paus körde jag 8km på spåren i byn... jag fick spåra, snön var riktigt kärv och stavarna sjönk till hälften titt som tätt. Så det blev ett bra slita pass både för hjärta och hjärna ;)


Dagens bonus: tonåring som vägrat äta middag för att jag pratade med grannen och blev sen hem..... så  kan gå ;)


Simma lugnt!

För er som undrar

Nu har jag tacka nej till att åka över Atlanten för att tävla i multisport. Det var ett svårt beslut, men det bästa just nu. Tar med mig att de frågade just mig, vilket gör mig super glad, stolt och smickrad! :))


Simma lugnt!

Mycket just nu..

Jag hade tydligen en maginfluensa förra helgen, så det var kanske inte konstigt att jag kände mig ur form. 

Nu är jag nog inne i min tuffaste utmaning när det gäller mina studier. Jag läser matematik, pedagogik, examensarbete och äventyrspedagogik parallellt.  Så de närmaste tio veckorna kommer jag inte kunna vara ledig någon dag... Det är vid dessa tillfällen som jag har nytta av att vara idrottare, som idrottare har jag lärt mig att arbeta med delmål och mål samt att vissa perioder kräver lite mer... Nu är det bara full fart hela vägen in i kaklet!

För att få allt att fungera är varje dag planerad i detalj för att vara tidseffektiv.  Kanske inte så spännande men det är så det måste vara just nu. Trots att det är mycket har jag lyckas få till träningen, detta på grund av att jag försöker vara just tidseffektiv. Jag väljer att använda mig av olika former av löpning till och från skolan samt nyttjar tiden som vi får för att grodungen vill stiga upp tidigt.

Dagens pass var två timmar distans i gryningen i pannlampans sken. Det blev ett pass där jag fick uppleva allt från pigga till trötta ben, till vädrets olika skiftningar och hur mörkret gick över till dagsljus.  Detta är enligt mig ett perfekt sätt att starta söndagsmorgon, vilket är en åsikt som jag delar med många löpare. Sedan har man hela dagen för familjen och självklart en massa plugg.

På tal om tidseffektiv, i eftermiddag har vi haft grupparbete med mig sittande i byn, en i Älvsbyn och en i Piteå. Me like Skype!!!!!!!!

Låt varje dag bli din bästa!

Ur form

Den här helgen har jag verkligen varit ur form... gårdagens tänkt intervaller blev ett distanspass på ca 6-7 km med en mage som gav ifrån sig stora protester. Dagens träning som skulle vara både löpning och skidor, blev ett pass på skidor. Mannen ansåg att skidorna hade blixtra idag och berättade att han hade satt nytt rekord med tre minuter när han kom tillbaka från sin träning. Trots min onda mage såg jag framför mig hur jag skulle förvandlas till Marit Björgen och bara flyga fram i skidspåret. Jag kan berätta att min upplevelse av dagens skidpass blev långt ifrån en liknelse av Marit. Det blev mer något promanadslitande växlat med en stakning som likande, jag vet inte vad... Suck! Imorgon är en ny träningsdag, tur är det!


Låt varje dag bli din bästa!

Det ska börjas i tid, de som krokigt ska bli ;)

Kl o5 är det full fart på Sagovägen... Springtävling med krav på hejarop. När mannen frågar om grodungen vill springa några tävlingar till sommaren säger han:
- Jo jag ska tävla. Kommer kungen?


2½ år och målet är redan bestämt... att springa tävling med kungen närvarande ;)


Låt varje dag bli din bästa!

Utredningen fortsätter

Utredningen av vad som ligger bakom lilla grodungens magproblem fortsätter. I dag har nya bajsprov lämnats för att utesluta inflammation i tarmen och grodungen fick även en ny magmedicin som ska testas i två veckor. Om det inte funkar blir det mjölkfrikost i tre veckor... Känns som att vi närmar oss ett svar och kanske även en liten kille som kan sova längre än 03.


Grodungen själv var inte så sugen på att besöka "stora-huset", som vi kallar sjukhuset. Han har  i morse gjort allt för att övertyga oss om att han är frisk. 
-Jag är frisk nu. Jag har inte ont i magen, har han sagt flera gånger på morgonen samtidigt som han har "låssas" skratta.
Han är verkligen så söt vår kära lilla grodunge <3  


Låt varje dag bli din bästa!

-21

Så kom äntligen kylan. -21 visade termometern när jag gav mig iväg på dagens löpning. Min högra vad och hälsena har varit lite tagen av alla pass med orienteringsskor, så det var tacksamt med kärv snö som tillåter löpning i mina landsvägsdojjor. Jag hade dock glömt hur det kändes att springa i frusna skor som mer liknar träskor än löparskor. Det var inte bara kyligt på dagen pass utan även motvind på vägen mot Boden... Det blåste så mycket att snoret i näsan tinade då jag vände hemåt igen. Sedan när jag var tvungen att få vinden i ansiktet igen bet det rejält i näsan och på kinderna. Löpningen i dag bestod av 10x1 min.


Nu på kvällskvisten har jag åkt 6 km skidor för att orka plugga lite till inför morgondagens skrivning. Jag och mannen har anammat tipset som jag fick av min vän om att turas om att ansvara för läggning. Så i kväll är det min kväll att göra vad jag vill... så det blev lite träning och sedan plugg. 


Låt varje dag bli din bästa!

Underbar morgon

Det är en underbar känsla att få uppleva hur morgonen övergår till dag... att se hur skenet från pannlampan bleknar och hur himlen förvandlas till ett rosarött sken när solen bryter horisonten. 


Jag är en morgonmänniska och jag verkligen njuter av att få träna på morgontimmarna. Dagens pass var två timmar distans. Jag var lite orolig för hur kroppen skulle reagera eftersom jag inte fick i mig så mycket mat igår. Men den kunde trampa på bra. Det blev en sväng från byn in till Boden, väl i Boden blev det en massa svängar hit och dit innan jag fått ihop mina 120 minuter. Jag hade inte riktigt räkna med att jag skulle kunna ligga på så bra, så det blev lite drygt på slutet. Tur att jag hade sällskap av min ständiga distanspolare P3 :))


I morgon kliver vi in i vardagen igen. Det känns skönt att den kurs som jag läser nu går mot sitt slut. Sedan är det bara upploppet kvar på mina studier och den känslan är obeskrivlig! Nu är det bara att försöka bita i och vara målmedveten.... Hela vägen in i kaklet! ;)


I dag fick jag även ett erbjudande om en start med ett multisportlag i en tävling... Snacka om att det rycker i min multi-tarm, speciellt när det är med ett härligt gäng och en väldigt spännande tävling......... Men jag har ju gått i pension, eller har jag det??!! ;)


Låt varje dag bli din bästa!

Magplask

Igår var jag på topp och idag blev det ett magplask. Oplanerad vila eftersom kroppen gett några signaler som jag inte riktigt kan tolka. Hoppas på att det ska reda sig utan några läkarbesök.


Jag har därför använt tiden till att organisera och planera studierna, familjelivet och träning de närmaste veckorna. När nästa period börjar på studierna är förhoppningen att få ihop 30hp på en 15 poängsperiod. Bonusen på denna uppgift är att mannen är borta minst 6 veckor av de 10 veckor som jag läser 200%. Ja, varför ska man göra det lätt för sig när man inte behöver??! ;)


En dag i mysbrallor... 


Låt varje dag bli din bästa!

Å hej vad det gick...

Å hej vad det gick bra idag! Det var verkligen rätt beslut att njuta av vilodagen och inte falla för frestelsen att träna i gårdagens underbara väder. Dagens pass var steg-intervaller där jag startade på 8 minuter. Kroppen var pigg och kunde trampa på bra, kanske jag till och med satte personligt rekord? Knoppen var på topp och fokuserade på att hålla takten. Det var endast vid ett tillfälle under en vila som jag kom på mig själv att fundera på nästa veckas skrivning. Jag älskar verkligen känslan när man tar ut sig så mycket att illamåendet ger sig till känna. Idag var en grym träningsdag!


Jag erkänner att det var en mycket sliten mamma med tunga ben som sövde grodungen i vagnen efter det passet. Tyvärr var han inte så sugen på att vila så jag fick vandra 5 kilometer innan han behagade att stänga ögonlocken...  Han gör verkligen allt för att hålla oss i trim ;)


Låt varje dag bli din bästa!

Detta är mitt väder :)

Här i vår lilla by vräker snön ner... Jag blir så lycklig och det rycker i träningstarmen. Det är så underbart att träna i det väder som är idag. Stora lapphandskar av snö som kyler det svettiga ansiktet. Det är en wow-känsla!!! Men idag är det vilodag och jag gör allt för att stå emot att ta "bara" en kort sväng. I morgon väntar ett av mina tuffaste pass och då behövs det en pigg kropp och knopp.


Dagen idag har bestått av snöskottning, snöskottning och snöskottning. Men självklart även pulkåkning, mellis ute och brottningsmatcher i den fluffiga snön. Vintern är en underbar årstid, hur ska jag klara mig utan den om vi tvingas flytta söderut?


Imorgon då ska jag ge allt!


Låt varje dag bli din bästa!

Hoppsan...

Kände mig lite sliten idag. Därför var planen att få springa ett kortare pass i medvind och att mannen skulle plocka upp mig efter vägen....


Tyvärr visade sig att det snöade och blåste motvind till Luleå. Det blåser nästan aldrig motvind mot Luleå. Alltså jag säger det igen, om det blir jobbigt väder på en tävling är jag verkligen väl förberedd. Idag blåste det så mycket att det ibland kändes som att jag stod stilla och ibland likande löpningen mer hinderlöpning. Ibland hade snön gjort drivor ut på vägen som gick upp långt på mina lår och det var ett sådant flatljus att det var svårt att bedöma hur underlaget verkligen såg ut. Nåväl, jag visste ju att jag inte skulle behöva plåga mig så länge så jag bet i och tuggade mig framåt........


Tyvärr visade sig att mannen hade haft en tuff match med grodungen på affären då de handlade. Grodungen hade inte alls varit samarbetsvillig och som bonus hade han passat på att bajsa. Så den kort löpningen slutade nästan i Bälingen och då var jag helt slut av allt slit i snö och motvind.


Tyvärr innebär det att skidorna får vila idag. För nu behöver jag krypa upp i soffan och peta mig i naveln.


Låt varje dag bli din bästa!

2011-vilket år det blev...

2011... ja, vad säger man? Jag var ladda till tusen att 2011 skulle bli mitt år och jag var även fast övertygad om att det verkligen skulle bli så efter helt galet jobbigt avslut på 2010. Visst är det så att man ska alltid leva idag, blicka framåt och lämna det som varit bakom sig. Det som varit gör en många erfarenheter rikare, dock ska det aldrig få bli något som hänger kvar och påverkar dig negativt. Utan jag ska istället försöka ta med mig det i min ryggsäck och försöka förstå vad jag lärt mig av det som hände under 2011... Visst är det så att allt som hände 2011 inte var negativt, utan det var ju massor av bra och roliga händelser också. 


Jag träffade nya vänner som i vår nya bekantskap fick följa med mig på livets resa i djupa dalar och höga toppar. Tack för att jag hade turen att hamna i just er grupp, vilket team vi var och vilket enormt stöd ni visade mig! Ni är värd er vikt i guld! <3


Jag vågade äntligen började med orientering, detta tackvare min nya vän :) Gick från banor i Ö3 till D35 under min första säsong. Visst var jag ojämn i mina resultat... visst gick jag vilse och sprang långt, långt mycket mer än alla andra. Men jag har hittat hem, orientering är sporten för mig. Vilket jag alltid har vetat, men för att våga kliva med i en klubb krävdes ett möte med en nya vän som drog mig med i denna fantastiska värld. 2012 är målet att försöka bli lite jämnare i mina resultat och kanske även våga mig på en start i D21... Försöka behålla DM-titlarna och göra bra i från mig på Norrbottensveckan. Längtar till säsongen drar igång igen :)


Jag åkte på en mini-semester tillsammans med mina pojkar, min vän och hennes barn. Vilket grej!! Vädret var toppen, vi bodde i tält, badade och solade. Undra om vårt resmål blir samma i år eller om vi ska våga oss på något nytt? Man vet ju vad man har, men inte vad man får ;)


Jag fick uppleva fjällen tillsammans med min familj både under vårvinter, sommar och höst. Tonåringen pressade oss på Kunsgleden och visade en enorm styrka. Wow, vilken underbar resa det var :)) Planeringen är i full gång... Hur ska vi lägga upp sommarens tur? Ja, för att inte tala om hur ska vi lägga upp turen under vårvintern? Kommer grodungen att trivas i vagnen så att vi hinner fram till en stuga och var ska vi åka?


Visst var det mycket tråkigheter under 2011, men det var även många ljusa stunder.
Vis av erfarenhet säger jag nu: 2012, det blir som det blir. Det blir bra så bra som det blir, helt enkelt.


Låt varje dag bli din bästa!

Nyårsafton i byn

Vi brukar tillbringa nyår i fjällen... Men olika omständigheter har gjort att det inte blev av varken förra året eller i år. I år var det för att en stor sorg har drabbat familjen, vilket gjorde att vi kände att vi sparar på den resan till senare i vinter. Det blev en helt underbar dag hemma i byn tillsammans med familjen. Vi bor ju "nästan i fjällen"... med mängder av snö och fina skidspår kan vi ju nästan våga oss på ett sådant påstående även om vi saknar de höga och stora bergen utan träd. Grodungen uttrycket det så här när vi kom tillbaka från vår utflykt:

- Har vi kommit hem från fjällen nu?

Min dag började med 6x4min intervaller i snöstorm och oplogade vägar. Om det skulle bli dåligt väder på en tävling vill jag lova att jag förmodligen är bäst rustad av alla... Dock är jag inte lika bra förberedd för vackert väder med sol och värme. Tyvärr har det ju en tendens att alltid vara fint väder på de tävlingar som jag ställer upp i. Men någon gång borde ju allt stämma, kanske på Icebug24 2012? 

Dagen fortsatte med lite handling för nyårsmiddag... Grodungen höll på att riva hela Systembolaget i Boden. Så vi glömde hälften, men lika bra väl kanske det? För då orka jag ju åka 14 km skidor nu i morse ;) Allt har något gott med sig, eller hur?!! ;)

Efter lunch åkte hela familjen på en lite skidutflykt. Där åkte vi pulka, bob och åt mellis. När det blev mörkt tyckte grodungen att det var dax att åka hem, han trodde nämligen att Morran skulle dyka upp ;)

Hemma blev det först bastu, sedan lite vin och snittar i soffan till Bolibompa på finska. Sedan fortsatte kvällen med god mat och dryck. Tonåringen lagade till en super efterrätt med apelsiner och choklad :)

Det var inte så tokigt att vara hemma... Kanske detta är vår nya tradition? Även om tonåringen tycket att vi var märkliga eftersom vi firade nyår "ensam"..... Det hade han aldrig hört talas om att någon annan gjorde ;)

 På väg ut till vårt utflyktsmål... Jag drar Grodungen och pratar med vår tonåring....

 Mannen sliter med att få med ved, pulka, två bobbar och matsäck. Av han hör vi bara hans andetag på vår väg upp mot vattentornet ;)

 Tävling... Jag vann! ;)

 Mina grabbar <3

 Låt varje dag bli din bästa!