???

I morse passade det för grodungen att blåsa på till klockan 0530!!! Såklart för det var ju mannens tur att ta morgonpasset, varför är det alltid så? Kan det vara så att grodungen har saknat sin pappa och därför inte haft ro att sova på nätterna? Skönt är det  i alla fall, för i dag stundar bröllop och dop, vilket kommer att innebära att det är en klar fördel om grodungen har hyffsat med sömn i den lilla kroppen.


För övrigt har det nu gått en hel vecka utan grind i trappan och grodungen har inga problem med det. Tänk vad tiden och utvecklingen går fort... I våras trodde jag att det minst var ett år kvar innan vi skulle få ta bort grinden. Som sagt, de små liven fixar så mycket mer än man många gånger kan tro!


Låt varje dag bi din bästa!

Gilla läget

Gilla läget... Ha ha haa, vilket 80-tals uttryck. Men det var det enda som jag kom på som passade för den här dagen eller egentligen passar det för hela den här veckan. Många gånger handlar det ju om att gilla läget... 


Målet var att grodungen skulle sova till minst klockan 0530... Men eftersom han håller fast vid sina tidiga vanor att göra morgon strax före klockan 04, var det bara att gilla läget och försöka få till lite vila i soffan medan han bökade med alla mysdjur, kuddar och täcken på mig.


Målet var att besöka skördefesten samt köpa nya höstkläder till grodungen under hans vila... Men eftersom han valde att vakna efter 40 minuter, var det bara att gilla läget och återvända till Öppnis. 


Målet var att laga lax, potatis, romsås och sallad... Men eftersom jag valde att glömma att ta ut laxen från frysen, var det bara att gilla läget och köpa en grillad kyckling på Coop.


Målet var att springa tio stycken tempoökningar... Men efter två kilometer var det bara att gilla läget och återvända hem. Kroppen sa nej!


Målet var att träna yoga... Men eftersom kroppen sa nej på löpningen var det bara att gilla läget och läsa nyaste "utemagga"istället.


Målet är att mysa med mannen och tonåringen... och det tänker jag göra!


En dag som innebar att gilla läget... och jag gillar definitivt att ha mannen hemma i huset igen! Allt har återgått till det normala och så även våra kära barn. I eftermiddag har alla varit sams och tillmötesgående...


Låt varje dag bli din bästa!

Vila på dagen... det funkar!

Vila på dagen... Det funkar! En vila på nästan två timmar under grodungens vila bringade lite nya krafter till kroppen. Erkänner att det är värt att pröva och att jag inte förstår varför jag inte gjort det förut... Vilken effekt den stunden gav och det var faktiskt inte ett dugg jobbigt att vakna. Så mitt argument för varför jag inte vilar på dagen när grodungen sover håller inte och är inte på något sätt sant! Jag har nämligen påstått att jag inte vilar för det är så jobbigt när jag måste vakna igen och att det är bättre att vara seg hela tiden än att uppleva den tunga känslan... Tur jag inte är sämre än att jag kan ändra mig ;)


Fick till alla intervaller och grodungen var på gott humör hela vägen :) Tur att grodugen valt att vara på bättre humör på eftermiddagen eftersom det tredje världskriget har utspelat sig mellan mig och tonåringen... Oj, vad jag ibland önskar att det fanns ett facit! 


Låt varje dag bli din bästa!

Välkommen till dårhuset på Sagovägen

Kraften rinner verkligen ur mig och det tär på energireserverna... Drömmer om vita lakan som luktar rent, ett tyst rum, en tidningen och möjligheten att sitta ner en hel måltid. Jag är inte ett dugg avis på min man som kan ligga på hotellrummet, peta sig i naveln och ta en nypa luft när andan faller på ;)


Vårt hus här på Sagovägen har i veckan förvandlas till ett skräckhus fyllt med dårar. De skriks och bråkas om minsta grej... Sömnbristen gör sig påmind och tålamodet sinar, vilket mina små änglar självklart känner. Ibland undrar jag hur jag ska kunna ro detta år i hamn? Jag vet nämligen att detta är bara början på all tid som mannen kommer att vara borta det närmaste året. Om den minsta dåren bara kunde lära sig att sova och välja att få krupp på natten de nätter som mannen är hemma. Men riktigt så enkelt är det ju inte och förmodligen är det detta som gör mig ännu starkare, allt har en mening. Samtidigt i allt så är jag ju så lycklig, så lycklig över att vi har dessa dårar i huset. För utan dem skulle det inte finnas någon mening... 


Tack Therese för barnvakten och tack moster Sara med familj för middagen! Jag är så tacksam för ert stöd idag! Ingen fysisk träning idag, dock psykisk ;)


Låt varje dag bli din bästa!

Idag var en bättre dag

Dagen började i vanlig ordning en bit efter klockan 0400. Men idag vägrade jag acceptera morgon, gick väl sådär. Jag fick i alla fall ligga i sängen till strax vid klockan 0500 och därefter slöa på soffan till klockan 0600. Men nu har jag bestämt mig för att det är färdigt med detta att stiga upp mitt i natten... Jag kommer inte att leka före klockan 0600!


Humöret var ostadigt på den lille hela morgonen, vilket gjorde att jag ändrade lite i dagens planer och åkte till öppna förskolan istället för biblioteket. På Öppna förskolan är han som ett ljus och jag hinner samla lite kraft genom att umgås med alla trevliga människor. När vi kom hem till lunch var det dåliga humöret och det mesta av allt trotsigt bort blåst... Så idag har jag kunna laga mat utan en arg grodunge som håller fast mig och skriker sig sjöblöt i svett. Istället för att vara arg och skrika valde han att leka med Duplo vid mina fötter. Man kan nästan tro att jag har två tonringar i huset, för humöret växlar verkligen friskt hos dem båda två. 


Lyckades få tonåringen som barnvakt under min orienteringsträning. Det var helt underbart att få möjlighet att känna lite skogsluft i en timme, snacka om bra energigivare. Träningen idag bestod av linjeorientering som sedan gick över till medeldistans... Bommade lite på nästa sista och missade lite mer på sista, annars gick det helt ok. Efter helgen har jag verkligen analyserat varför det ibland verkligen blir så otroligt tokigt... Jag tror min slutsats stämde för jag hade betydligt mer koll och när jag gjorde mina missar var jag fort tillbaka på banan igen. 


Så idag var verkligen en bättre dag! 


Låt varje dag bli din bästa!

K A O S

Denna dag stavas K  A O S! En natt som känns som att vi är tillbaka till ruta noll... Grodungen var vaken mellan klockan 0030  till någon gång vid 0300, sedan var det uppstigning klockan 0530. Fattar inte hur han orkar, eller det gör han inte. Idag har han varit arg, gråtit och skrikit nästan hela sin vakna tid med ett avbrott när vi var på Öppna förskolan. Tack Agneta, du räddade min dag! 


Lyckades dock prestera 7x4 min intervaller med grodungen i vagnen trots att det kändes som en omöjlighet innan jag startade. Känslan efter man har fått ta ut sig är oslagbar och det bästa av allt är att kroppen har fått mängder av ny energi att orka bråka med en liten trotsig och arg 2-åring. 


Nu sover han gott i sin säng och tonåringen är ute på en löptur. Jag pustar ut och konstaterar att vi kommer att fixa den här veckan, nu är det bara fyra dagar kvar till mannen kommer hem. Nu ska jag passa på att ta en lååååååång dusch.


Låt varje dag bli din bästa!

Trötta föräldrar

De är trötta föräldrar här på Sagovägen... Med en liten grodunge som anser att det är morgon klockan 0415 och ett gäng tonåringar som anser att det är kväll till klockan 0230 kan man bli lite lätt sliten.


Jag är dock så glad över att tonåringarna trivs här hos oss och att de vill hänga här. Det är värt att vara sliten och trött så länge de vill vara här. De är så underbara! Sedan tycker jag väl att grodungen är lite lagom underbar när han vill stiga upp mitt i natten... Men hjärtat smälter av kärlek då han vid "nattningen" tittar med sina blåa ögon djupt in i mina gröna och säger: Tack dagen! 


Håret mitt var på topp humör och Frida en super frisör, så hon kammade hem ett topp betyg på den korta festfrisyren som jag stod modell för idag. Grattis kära gulliga kusin! Nu ligger framtiden framför dina fötter:)


Vila från träning idag... Räknar med att veckan som kommer ska bli en bra träningsvecka!


Låt varje dag bli din bästa!

Vilken vecka

Vilken vecka denna vecka har varit! 


Grodungen har gjort sin första vecka på förskolan, var nästan tre månader sedan han var där sist. Ni kan ju gissa om vi har haft en kille här hemma som har varit pigg och glad. Som krydda på moset har han valt att gå tillbaka till rutinerna att vilja stiga upp mitt i natten... Tur han är söt ;) Mannen har gjort sin första vecka på jobbet efter semesterledighet och jag har plugga till tentamen i barn- och ungdomslitteratur.


Efter min tentamen var det bara några timmars paus innan det var start i Luleå trippeln, som startade med sprint på fredag kl 1830. Var rätt trött i skallen efter fem timmar i tentasalen. Jag kände mig inte allt för nöjd över mitt val att jag hade anmält mig till D35 när jag stod på startlinjen... ska jag vara ärlig så undra jag vad jag överhuvudtaget tänkte när jag bestämde mig att starta?? Nåväl, trampade in på första plats i D35, dock bara två startande i min klass. Trots vinst var jag inte på något sätt nöjd, målet var att gå in under 20 minuter helst närmare 15 minuter, vilket jag inte lyckades med... Missade med ca två minuter och det var bland annat för att jag valde att springa till kontroll nio när jag skulle till kontroll två. Suck! kan bli så less... Men försöker att tänka på att jag började ju faktiskt med orientering i maj. Träning ger färdighet.


Idag startade jag i D35 lång... Många lärdomar som jag tar med mig i min ryggsäck! Men jag tog mig i mål och hittade alla kontroller, vilket var mitt mål så det är jag nöjd med. Dock var delmålet att ingen kontroll skulle få tiden att rinna iväg... om jag blev osäker skulle jag snabbt ta mig tillbaka till min närmaste säkra punkt. Om man letar 35 minuter efter en kontroll har man inte följt den regeln! Andra  delmålet var lita på kompassen, ta det lugnt och ta ut kompassriktningen... Misslyckades med även med det!! Är verkligen så missnöjd med att jag än en gång lät det hända. Än en gång tröstar jag mig med att D35 är en svart bana och jag är nybörjare så den ska vara svår för mig. Sedan känns det bra att banläggaren pratade med mig efter tävlingen och sa att jag hade haft den svåraste banan eftersom den gick så mycket zick-zack och han tycket jag gjort det bra som tagit mig runt utan att bryta. Om han sa det för att vara snäll eller om det verkligen var så låter jag vara osagt. Men det var svårt och det var många rutinerade som hade problem. Mannen lyckade få till en andra plats!!


Nu ska jag mysa i soffan och bara peta mig i naveln! Imorgon väntas ingen start för mig, ska vara hårmodell åt min fina kusin Frida som ska göra prov i Skellefteå på kort-balfrisyr. Vilken vecka :)


Låt varje dag bli din bästa!

Öppen 6

Dagens tävling blev betydligt längre för mig än de 3490 meter som står att läsa på kartan. Jag var medveten om att förra helgens tävling skulle ställa till det för hjärnan med distanserna... Men tänkte att eftersom jag var medveten om problemet kanske det inte skulle bli så svårt. Men snacka om att det blev!! Fort gick det så hade jag tagit mig långt, långt bort från den tänkta kontrollen. När man är så borta och vilse är det svårt att förstå var man egentligen är, vad kartan säger och vad naturen säger... Hoppas nu att jag kan ta med mig alla lärdomar som jag fått idag till morgondagens ultradistans. Om man ser till dagens tid, kan det ta nästan sex timmar för mig att ta mig runt... Om det tar så länge kommer jag inte låta min envishet att segra, utan då kommer jag att låta banan besegra mig..... Blir spännande att se om jag kan tillåta banan att besegra mig om jag känner att tiden rinner ifrån mig ;) 


För min man gick det desto bättre som kom in på en sjunde plats! Jag har en del att lära av honom, kan man säga. Grodungen har motionera sin mormor och gjort idrottsplatsen i Övertorneå osäker. Nu sover både mormor och grodungen gott efter en dag full av äventyr. Tack mormor för att du kunde följa med och leka med vår lilla busiga grodunge!


Låt varje dag bli din bäst!

Kontrasten av att vara tonårs- och småbarns förälder

Kontrasten att leva med en tonåring och en liten grodunge är verkligen häftig. Natten har tillbringas på Luleå kalaset tillsammans med fyra ungdomar och morgonen har starta strax före sex på morgonen med paketöppning för en liten grodunge som fyller 2 år.


Visst är jag sliten idag, men ack så lycklig av att få ta del av ungdomarnas funderingar och glad för att de var tacksamma över att ha mig där. Självklart fick jag inte hänga med dem, vilket inte heller var min avsikt. Vi har träffas några gånger under kvällen och de har veta var de hittar mig om de behöver mig. Jag skulle aldrig vilja att min tonåring var där ensam utan någon vuxen i närheten... Det är skrämmande hur många onyktra unga personer jag har sett och hur förhållandevis få nyktra vuxna personer som jag sett.  Nå väl, nu är årets LK över för vår tonåring. I eftermiddag packar vi in oss i bilen och åker till Överkalix, långt bort från alla festligheter.


Låt varje dag bli din bästa!

Två vilodagar

På fjället under Icebug 24 kändes det som att det skulle ta flera veckor att återhämta sig och att köra DM i orientering till helgen kändes helt avlägset. Men med två vilodagar i kroppen och ett lätt löpass på 5 km med grodungen i vagnen känns kroppen förvånandsvärt pigg... Är verkligen förvånad över att den kunde återhämta sig så pass fort. Så imorgon känns det som att den vanliga träningen kan köra igång igen, för att piska upp lite fart i kroppen inför helgen... Nu brukar det ju inte vara farten som är problemet på orienteringenstävlingarna ;) Kanske är det vinnade att komma dit med många fjällmil i benen? Vilken klass det blir, låter jag än vara osagt. Jag är ju som sugen att våga utmana mig själv med D35, men samtidigt är det inte kul om man inte fixat banan, har på mig till 4 augusti att bestämma mig så jag väntar nog med beslutet in i det längsta.

Annars funderar vi på hur vi ska gå vidare med vår förvandligen av garaget till groventré, vi leker och badar med grodungen och därmellan pluggar jag inför tentan den 19 augusti... Så det är som vanligt full fart här på Sagovägen.

Kosta på dig att varje dag göra en annan människa glad och låt varje dag bli din bästa!