torsdag 31 maj 2012

Sätter punkt i ett av mina kapitel i livet

Tårarna rullar ner för mina kinder, ja, det är sant. Det är inte tårar av sorg utan tårar av lycka och lättnad över att pressen från studierna äntligen är över. Snart, närmare bestämt imorgon, får jag sätta punkt i ett av mina kapitel i livet och det blir dags att starta ett nytt. Ett nytt kapitel i mitt liv som inte kommer att präglas av tentaångest eller rädsla över att skrivuppgifterna inte ska räcka till. Ett kapitel som inte kommer att innebära sena nätter för att plugga, läsa eller skriva. Ett nytt kapitel som innebär att jag kommer ha tid att lyssna på mina barn och vara närvarande när jag är tillsammans med dem. Ett nytt kapitel som även kommer betyda några fler slantar i plånboken... Kanske vi unnar oss en resa till solen?


Det är många tårar som gjort mina kinder våta i vår... Resan till mål har inte på något sätt varit enkel. Den har kantas av många både fysiska och psykiska utmaningar, vilket gjort att jag många gånger har tvivlat på om det överhuvudtaget ska gå att ta sig till mål. Det har varit många sömnlösa nätter med en liten grodungen som haft ont och även nätter av oro inför ingreppet i hans tarm samt en man som varit mer borta än han varit hemma.


Men nu är det över och jag lyckades med min studie långt över mina förväntningar :) Min handledares bekräftelse på mitt arbete talar sitt tydliga språk! Tusan vad duktig jag är och vad jag kan mycket!  :)


Efter allt slit väntar nu en sommar med en man som får semester i åtta veckor! Det betyder att grodungen förmodligen redan imorgon går på sommarledighet. Jag lovar det var värt att slita här hemma ensam, för nu får jag betalningen för det!


Vilken härlig dag! Låt varje dag bli din bästa!

onsdag 23 maj 2012

Den tog mitt liv...

Den tog mitt liv... och i eftermiddag fick jag tillbaka det! Den blev inte perfekt, glömde en sak som jag hade tänkt fixa innan jag lämnade in och en grej lämnade jag medvetet för att jag inte orkade längre..... och har förmodligen en massa saker som jag missat för att jag blivit blind i mitt eget arbete. Men det jag kan säga med säkerhet är att jag gjorde mitt bästa, och det blev inte bättre än vad det blev.  Jag tänker inte låta tvivlet kliva in, även om det knackar på. Jag gjorde mitt bästa och det är gott nog. Sedan är det ju bara att fixa till det som är fel.


Dagens firades med att vara helt närvarande med mina älskade barn :) Att äntligen kunna vara tillsammans med dem utan att tankarna samtidigt snurrar på hur uppsatsen kan utvecklas. Det är underbart att ha fått tillbaka sitt liv och på fredag får jag även tillbaka min man och livet blir återigen komplett :))


Dessutom har det utlovas att värmen kommer på fredag! I helgen ska det firas med skumpa och årets första tävling i skogen såklart  :)) TJIIIHOOOO! Vi klarade det!! 


Låt varje dag bli din bästa!